Ålands tingsrätt tar upp målet till huvudförhandling på tisdagen. Landskapsåklagare Peter Rikberg yrkar att mannen och kvinnan, som är gifta med varandra, ska dömas för grov förskingring respektive medhjälp till grov förskingring alternativt penningtvätt. Paret bestrider åtalen och yrkar att de ska förkastas.
Målet gäller flera föremål, men det mest värdefulla är en bandgrävmaskin som mannen 2016 sålde till en köpare i Sverige för närmare 32.000 euro. Mannen hade själv, flera år tidigare, köpt den då helt nya grävmaskinen och använt den i sin verksamhet.
Under åren mellan köpet och försäljningen hade mannen bildat ett aktiebolag som han sedan sålt till en släkting. Aktiebolaget söktes senare i konkurs och konkursboet är målsägande i målet. Frågan är vem som ägde grävmaskinen när den såldes: den åtalade mannen eller aktiebolaget som släktingen ägde?
Kvinnan åtalas för att ha hjälpt mannen med försäljningen. Hon skötte pappersarbetet och gjorde tulldeklarationen.
Köpte den kontant
Åklagaren och de åtalade ger olika bilder av vad som överfördes till aktiebolaget när det grundades i början av 2000-talet. Enligt åklagaren var det verksamheten som mannen bedrev i sin enskilda firma som överfördes. Parets försvarare Markus Hamro-Drotz säger att det inte var hela verksamheten som överfördes. Mannen bedrev jordbruk, skogsbruk och enskild näringsverksamhet under samma FO-nummer och det var bara grävverksamheten som överfördes till aktiebolaget, enligt Markus Hamro-Drotz.
– Kvar under FO-numret blev jord- och skogsbruken, i vilka grävmaskinen har använts, säger han.
När den åtalade kvinnan hörs i rätten säger hon att aktiebolaget grundades i syfte att flytta den ekonomiska risken från mannen och den enskilda firman till aktiebolaget. Därför överfördes endast sådan egendom som mannen hade banklån på till aktiebolaget.
Grävmaskinen som rättegången gäller hade mannen köpt kontant. Dessutom hade han behov av den i sin övriga verksamhet, enligt kvinnan.
Gottgörelse
Enligt kvinnan hade släktingen och mannen en nära relation. Släktingen fick låna grävmaskinen i sin verksamhet och mannen borgade även för det lån som släktingen tog när han köpte aktiebolaget. När det började gå dåligt för verksamheten tvingades mannen infria sitt borgensansvar och tog ett lån för det.
– Det är tydligt för mig att grävmaskinen såldes för att han skulle kunna betala bort lånet, säger åklagaren.
Förundersökningen i målet inleddes 2017. Den har präglats av overksamhet, säger Markus Hamro-Drotz som yrkar att paret ska få gottgörelse för dröjsmål i rättegång.
Enligt Markus Hamro-Drotz beror dröjsmålet på att polismyndigheten inte förde målet framåt. Det gick till exempel fem år mellan det första och det andra polisförhöret av mannen.
– Det är helt klart att det har tagit för lång tid, säger han.
