700 lastbilslass med materiel kördes vintern 1940 över Kvarkens is från Sverige till Finland för att sedan föras vidare till fronten på Karelska näset.
- Den svenska hjälpen var totalt sett värd elva miljarder kronor, berättar Eric Björklund.
HISTORIA Författaren Eric Björklund fyller hela filmsalen i Ålands museum när han på lördagen berättar hur Sverige på olika sätt hjälpte Finland under krigsåren 1939-1945.
Han har tidigare varit chefredaktör för Svensk Åkeritidning och började för 25 år sedan skriva om och forska i Petsamotrafiken. Under krigen var det via då ännu finska Petsamo vid Norra ishavet som både varor och människor transporterades.
Historiens största insats
Tidigt på morgonen den 30 november 1939 överskred sovjetiska trupper Finlands gräns och vinterkriget var ett faktum. I Sverige gick Frivilligkåren ut med en appell: Finlands sak är din, kom med i Frivilligkåren.
- 8.200 svenskar deltog och det är historiens största insats av frivilliga från ett land till ett annat, säger Eric Björklund.
Men han tillägger att hjälpen i huvudsak var hjälp till självhjälp, i gränslandet till cynism.
- Det var bättre att stoppa fienden innan den var inne på den egna gården.
Över isen
Både Finland och Sverige var vid den här tiden mycket illa rustade. Finland behövde både trupp och materiel. Krigsmateriel kom från Frankrike och England men mest från Sverige.
Materielet skulle tas till Finland över Kvarkens is eftersom det hade tagit för lång tid att gå via Haparanda och Torneå. Ett tvåspaltigt upprop i tidningarna till lastbilsägare i Sverige gav gott resultat och i februari 1940 startade transporterna.
Fast i snöstorm
700 lastbilslass med krigsmateriel tog sig över men den 12-13 mars höll det på att gå på tok. 64 lastbilar fastnade mitt ute på isen i en snöstorm. Tre man med pulka, varm dryck och smörgås gick ut från Umeå och lyckades få de frusna chaufförerna med sig till fyren på Holmegadd utanför Umeå. Ett enda fordon blev kvar, de övriga räddades.
I början på 1940 bildades Svenska arbetskåren som skulle hjälpa Finland att bygga upp en ny försvarslinje. Sveriges regering bidrog med 25 miljoner kronor, nästan 600 miljoner i dagens penningvärde. Salpalinjen från Finska viken till Petsamo vid Ishavet byggdes.
Ett våldsamt projekt
Den 13 mars 1940 blev det fred mellan Finland och Sovjet. I april gick tyskarna in i Norge och Danmark och de fartyg från USA som våren 1940 hämtade jaktflyg till Sverige dirigerades till Petsamo.
Både svenska och finländska åkerier engagerades i transporten av flygplanen från Petsamo.
- Trafiken från Petsamo är svensk och finländsk åkerinärings mest våldsamma projekt. 55 finländska förare och en svensk omkom i trafiken, berättar Eric Björklund.
Att så många fler finländska chaufförer fick sätta livet till beror på att de dels var betydligt fler, dels att de hade sämre bilar. De bättre fanns vid fronten.
Kaffe och kungligheter
Längs vägen fanns det stråtrövare eftersom också det begärliga kaffet transporterades från Petsamo. Sensommaren 1940 dök också tysk militär upp på vägen för att nå sina trupper i norra Norge.
Petsamo var även en flyktväg och porten västerut. Eric Björklund visar en bild på en lockig liten pojke. Det är Norges nuvarande kung Harald som med sin mor, kronprinsessan Märta, flydde till USA via Petsamo.
Också i evakueringen av Karelen hjälpte Sverige Finland. 700 man och 250 lastbilar deltog och om det ska Eric Björklunds nästa bok handla.
Urusel kunskap i Sverige
Varför har han då valt att skriva och berätta om allt detta. Jo, kunskapen i Sverige om modern finländsk historia är enligt honom urusel.
- Man tror att vinterkriget är den senaste hockeymatchen!
Han påpekar att det Finland gjorde hade stor betydelse även för Sverige.
Tack till Finland
- Vad hade hänt med Sverige om Sovjet tagit Finland? Vi i Sverige är Finland stort tack skyldiga.
På frågan varför den svenska hjälpen inte togs över Åland till Åbo i stället för över Kvarken svarar Kenneth Gustafsson att isförhållanden i Ålands hav var mycket dåliga vintern 1940. Dessutom var Åland officiell krigszon och hade alltså samma status som stridsområdena på Karelska näset.
Kerstin Österman
