Antalet elevassistenter i den åländska grundskolan har ökat i rekordfart under de senaste två decennierna. 2005 fanns totalt 39 elevassistenter i de åländska grundskolorna. 2023 var samma siffra 146, alltså nästan en fyrdubbling på mindre än 20 år. Även antalet speciallärare ökade under samma tidsperiod med nästan 25 procent.

Samtidigt har antalet elever bara ökat med blygsamma två procent.

Statistiken sammanställs av Ålands statistik- och utredningsbyrå med tre års mellanrum och den senaste rapporten kom 2023. Redan nu verkar det emellertid som om trenden fortsätter. Vid Södra Ålands utbildningsdistrikts största enhet Vikingaåsen var antalet elevassistenter vid skolstarten i augusti två fler än i fjol.

– Eleverna har ett mycket större behov av stöd från vuxna i dag än för 20 år sedan. Särskilt sedan den nya skollagstiftningen trädde i kraft 2021, där elevernas rättigheter på ett mycket tydligare sätt klargörs. Det ställer tuffare krav på lärare och speciallärare, men även assistenter måste finnas med och avlasta, säger Mathias Eriksson.

Flera specialklasser

Även i Mariehamn har såväl assistenter som speciallärare fortsatt öka sedan Åsubs senaste rapport.

– Trenden över tid är att storleken på klasserna minskar och att behovet av assistenter ökar. Samtidigt ökar också behovet av speciallärare och specialklasser. Det sätts in rätt så mycket mera resurser hela tiden men ändå känner såväl rektorer som lärare i dag att de hela tiden har händerna fulla, säger utbildningschef Mikael Rosbäck.

Sedan 2015 har elever som har rätt till olika former av stöd ökat med nästan 40 procent. Det finns tre olika former av stöd: allmänpedagogiskt, specialpedagogiskt och mångprofessionellt.

– För fem, sex år sedan hade vi en specialklass i KHS. I dag har vi tre. Dessutom har vi två i Vikingaåsen och en fullproppad i Hammarland, säger Mathias Eriksson.

Tittar på samundervisning

Som det ser ut i dag ser han inte mycket som tyder på att utvecklingen skulle svänga på egen hand.

– Vi har börjat diskutera om vi behöver ta oss an den här utvecklingen på något annat sätt. I fastlandet har man till exempel börjat överge modellen med specialklasser och i stället försöker man få ut fler elever i klasserna genom att använda sig av mera pedagogisk personal.

Metoden som kallas samundervisning innebär att två eller flera personer jobbar tillsammans i lärandesituationen och delar på ansvaret för gruppen.

– Det betyder att det finns åtminstone två pedagoger, till exempel en klasslärare och en speciallärare, i samma grupp som stöder varandra. Det skulle kunna vara ett sätt och då skulle behovet av assistenter minska, men problemet är att det råder brist på speciallärare i dag.

Svår balansgång

Samtidigt som kraven på skolorna blir högre ligger kommunernas alltmer ansträngda ekonomi i den andra vågskålen.

– Det är en jättesvår balansgång. Ger vi inte eleverna det som de har rätt till blir det tillsynsärenden. Samtidigt har vi bara de resurser vi har. Hur mycket skattemedel ska användas för att upprätthålla det vi ska upprätthålla? Vi är mycket medvetna om att det är tuffa tider och jag tror att alla rektorer och skolföreståndare kämpar med att få ihop verksamheten och pengarna att räcka till, säger Mathias Eriksson.

Får skolorna de resurser de behöver, eller hade det behövts ännu fler speciallärare och assistenter?

– Jag upplever ändå att politikerna är lyhörda när det handlar om barnomsorg och skola och vi överväger förstås alla lösningar innan vi anställer. I dag känner jag att vi har en okej balans men om det blir kärvare tider måste vi förstås i ännu högre utsträckning fundera på vad vi kan göra annorlunda, och blir det hårdare sparkrav brukar det vara de elever som är i behov av särskilt stöd som märker av det först.

Anki Nyman började jobba som elevassistent i Strandnäs skola hösten 1996 och hade till en början en assistentkollega.

I dag jobbar hon som skolcoach, sida vid sida med drygt 20 assistenter.

– Det är annorlunda i dag. Läroplanen ställer högre krav och samhället har förändrats mycket. Barnen har fått svårare att koncentrera sig, fler får diagnoser och barnen som har ett annat hemspråk än svenska blir fler. Det finns flera olika elevgrupper som har behov av stöd, säger Anki Nyman.

Får eleverna de stöd de behöver, eller hade det behövts ännu fler assister och speciallärare?

– För det mesta, men ibland händer det att det tillfälligt skulle behövas mer resurser.

Är jobbet mer ansträngande i dag?

– Jag tycker personligen inte det, men det är så klart annorlunda. Jag kan tänka mig att det är mera utmattande för lärarna som har ansvar över flera elever.

Sedan 90-talet har specialklasserna i Strandnäs skola ökat från en klass till sex klasser. I dag finns flera elever med behov av undervisning i specialklass i så gott som alla årgångar.

Är du bekymrad över utvecklingen?

– Nej. Mycket handlar om det digitala användandet som gjort att eleverna får svårare att koncentrera sig. Det handlar om att försöka anpassa sig efter det som händer i samhället men jag tror också att vi nått toppen. Stödbehovet kommer nog att hålla sig på ungefär den här nivån.