- Vissa av Ålands önskemål om inflytande i EU är helt sakliga och rimliga, vissa inte.
Så säger förvaltningsrådet Niilo Jääskinen som i går föreläste om EU:s nya fördrag och Åland.
Till det rimliga hör enligt honom rätten att bli hörd i rättegångar och medverka på ministerrådsmöten.
POLITIK Niilo Jääskinen var en av Finlands huvudförhandlare när Finland och Åland gick in i EU. I går var han på Åland, inbjuden av Ålands framtid, för att ge sin syn på det nya Lissabonfördraget och EU.
Enligt Jääskinen är det helt klart att riksdagen godkänner Lissabonfördraget och presidenten ratificerar det även om lagtinget säger nej. Åland deltar nämligen inte i ingåendet av internationella avtal utan har en roll bara för att bringa dem i kraft på Åland. Åland har inte kompetens att hindra Finland från att ingå internationella avtal.
Vad händer om Åland säger nej?
- Då uppstår ett nytt läge. Åland är nog kvar i EU eftersom de gamla fördragen är i kraft.
Om Åland säger nej uppstår en konflikt mellan Lissabonfördraget som gäller i hela Finland enligt internationell rätt och finländsk lagstiftning enligt vilken fördraget inte är i kraft på Åland.
Men begår inte Finland ett fördragsbrott om Finland ratificerar utan Ålands bifall?
- Nej. Om Finland ratificerar gäller Lissabonfördraget i hela Finland enligt EU-rätten. Men enligt finländsk rätt gäller Lissabonfördraget på Åland bara till de delar Finland har behörighet här.
Problem på LR:s bord
Enligt Niilo Jääskinens bedömning skulle EG-domstolen i det här läget slå fast att finländska domstolar bör tillämpa EU-rätten enligt Lissabonfördraget trots att fördraget inte skulle vara i kraft på Åland.
- EU-rätten har företräde. Det juridiska problemet skulle hamna främst på landskapsregeringens bord.
Finlands alternativ
Vad kan då Finland göra, frågar sig Niilo Jääskinen, och levererar också en del alternativ:
1) Böja sig för Ålands krav.
Förvaltningsrådets personliga uppfattning är att en del av Ålands önskemål om mer inflytande är helt sakliga och rimliga, andra inte. Till de rimliga räknar han önskan att bli hörd i alla rättegångar som berör Åland, bättre politisk dialog mellan landskapsregeringen och regeringen i Helsingfors och mer närvaro i ministerrådet och i beredningen av ärenden.
Bra att höra alla
- Det är alltid bra att alla åsikter hörs i en rättssal, säger han apropå talerätten och ger snusbråket som exempel.
Till de mindre rimliga önskemålen räknar han parlamentsplatsen.
- Ålands befolkning i förhållande till hela EU:s är så liten och kravet på proportionalitet växer hela tiden.
2) Finland kan också ratificera fördraget och vänta på vad som sker, eller
3) inleda förhandlingar med de andra EU-staterna till exempel om att utesluta Åland från EU.
Niilo Jääskinen påpekar att Ålands krav på mer inflytande knappast väcker sympati i de övriga EU-staterna eller i kommissionen eftersom inte heller regionernas krav på mer inflytande gick igenom då det numera begravda grundfördraget förhandlades fram.
Ingen brådska
Men han påpekar också att det inte finns någon tidsgräns inom vilken Åland måste säga ja eller nej till Lissabonfördraget.
- Lagtinget kan alltså vänta ett år eller två.
Men ångra beslutet i efterhand blir svårt. Om Åland inte ger sitt bifall blir det ingen andra rond om inte en ändring av självstyrelselagen först görs. Och det är som känt en komplicerad och oftast långdragen process.
Ut ur EU
Max Sirén (Åf) undrade på vilket sätt Åland kan träda ut ur EU men få liknande avtal med EU som till exempel Färöarna och Kanalöarna.
- Genom tillräckligt bred majoritet i landskapet och genom att få igenom ett sådant paket för utanförskap som är godtagbart för 27 EU-medlemmar, inklusive Finland och Sverige, svarade Jääskinen.
Roger Jansson (fs) frågade vilken orsaken är till att så få i Finland vill förstå att makten är delad mellan riksdagen och lagtinget.
- Åland är viktigt för Finland men bara lika stort som Främre Tölö (en stadsdel i centrala Helsingfors). Åland är rätt osynligt i finsk press, det är ungefär bara när ni säger något elakt om finskan som det uppmärksammas, sa Jääskinen.
Subjekt eller objekt
Veronica Thörnroos (c) undrade om Åland blir subjekt eller bara objekt i en tänkt process att utesluta Åland ur EU. Jääskinen tror att Åland i en sådan situation skulle försöka göra sig synligt i Europa.
- Men medlemsländerna anser troligen att eftersom Åland inte vill ha Lissabonfördraget vill man väl inte vara med i unionen heller.
- Om vår befolkning varit två miljoner, hade förhandlingsläget då varit ett annat, undrade Thörnroos.
- Då skulle ni ha nästan hälften av Finlands platser i EU-parlamentet, svarade Jääskinen.
Begränsade möjligheter
Han konstaterade också att mikrostaters möjligheter till mer inflytande i EU är mycket begränsade och påpekade att strategin att använda Lissabonfördraget som insats i ett inhemskt politiskt problem inte ger några större sympatier ute i Europa.

Kerstin Österman