För att främja den europeiska kapitalmarknaden föreslår EU-kommissionen flera strategiska åtgärder som ska öka transparensen och minska riskerna för placeringar och olika marknadsaktörer. Erfarenheter från finanskrisen 2008 och följderna av Rysslands anfallskrig i Ukraina har bidragit till åtgärdsplanen.
En välfungerande marknad behöver säkra och attraktiva clearingförfaranden. Unionens marknadsaktörer behöver minska exponeringen mot så kallade centrala motparter utanför EU. Därför föreslås att alla berörda marknadsaktörer måste ha aktiva konton hos centrala motparter i EU för clearing av åtminstone en del av vissa derivatkontrakt av vikt för systemet.
Därigenom förbättras hanteringen av riskerna för den finansiella stabiliteten i EU. Samtidigt kan kostnaderna för finansinstitut, företag och investerare sänkas. Utvecklingen på energimarknaden, där säkerheterna för terminskontrakt stigit till extrema nivåer, har visat på svagheter i det nuvarande systemet.
Enklare konkursförfarande
I dag har varje EU-land sina egna regler om insolvens eller konkursförfarande. Gränsöverskridande investerare måste bedöma 27 olika regelverk när en investeringsmöjlighet utvärderas.
Kommissionen vill därför harmonisera vissa delar av insolvensförfaranden i hela EU. Det gäller exempelvis regler om åtgärder till skydd för konkursboet, alltså att undvika åtgärder från gäldenären som skulle sänka boets värde. Man föreslår även att det ska bli enklare att spåra tillgångar i andra länder via offentliga register och att kommittéer inrättas för en rättvis fördelning av det återvunna värdet mellan borgenärerna.
Det ska också införas möjlighet att ingå avtal om försäljningen av verksamheten redan innan konkursen inleds. Dessutom ska styrelseledamöter bli skyldiga att i god tid ansöka om insolvens för att undvika att företagets värde försämras.
Det föreslås också ett förenklat system för avveckling av mikroföretag. I syfte att sänka kostnaderna vill man se snabbare processer och minskad byråkrati i alla steg från ansökan till realisation av tillgångarna. Målet är att se till att företagsägarna kan betala sina skulder, så att de får ny kraft som företagare.
Förespråkar röststarka aktier
Ny lagstiftning om börsnoteringar ska minska den administrativa bördan särskilt för små och medelstora företag. Målet är att underlätta tillgången till offentlig finansiering.
I dagsläget är kraven vid notering höga och prospektdokumenten omfattande. Kommissionen vill förenkla dokumentation och effektivisera de nationella tillsynsmyndigheternas granskning så att kostnaderna begränsas.
Det ska bli möjligt att registrera sig på tillväxtmarknader för små och medelstora företag med hjälp av aktiestrukturer med flera röster, så att ägarna kan behålla tillräcklig kontroll över sitt företag efter börsnoteringen, samtidigt som övriga aktieägares rättigheter skyddas.
För att införa aktieserier med olika röstetal ska det krävas kvalificerad majoritet på bolagsstämman.
Miljarder i sikte
Tack vare dessa åtgärder vidareutvecklas kapitalmarknadsunionen genom att onödig byråkrati och onödiga kostnader för företagen avlägsnas. Därigenom kommer företag att uppmuntras till att börsnotera sig i EU. Med enklare tillgång till offentliga marknader kommer företagen att lättare kunna diversifiera och komplettera tillgängliga finansieringskällor.
Sammantaget förväntas värdet av fördelarna med förslaget överstiga tio miljarder euro per år.
Förslaget samverkar med initiativet om en EU-fond för börsnotering av små och medelstora företag, som ska fungera som ankarplacerare och bidra till att locka privata investerare. De föreslagna lagändringarna ska också stöda implementeringen av den nya innovationsagendan, särskilt tillgången på kapital för skalbara nystartade företag i teknologisektorn och ökade möjligheter till exit för riskkapitalbolag.
Kapitalmarknadspaketet, som lanserades i onsdags, består av sex olika lagstiftningsförslag som ska läggas fram för Europaparlamentet och EU-länderna för antagande.
