Fjalar Nylund bestämde sig tidigt för att gå till sjöss och han började som mässkalle på ss Thornburg. Men varken maskin eller däck lockade utan han började i stället i kockskola och senare utbildade han sig till stuert.
Han jobbade många år i långfart på Rederi Gustaf Erikson innan han bestämde sig för att börja jobba på färjorna i stället.
– Jag jobbade på Slites ms Apollo då jag förlorade synen. Jag vaknade en morgon och såg nästan ingenting.
Han fick sluta sin yrkesbana till sjöss som 44-åring.
– Jag gick till flera olika läkare och en del trodde att jag skulle få synen tillbaka. Så blev det inte. Det kändes hemskt, det var chockartat för hela familjen, säger han.
Det värsta var att Fjalar Nylund började känna sig apatisk och deprimerad. Det varade i ett år.
– Det var idrotten som räddade mig. Jag började springa och åka skidor. Allan Korpi tog mig med och på den vägen har jag skidat Getalopp och sprungit Kanonloppet 30 gånger. Jag har alltid haft ledsagare med mig förstås.
Flera villiga har ställt upp som ledsagare genom åren. Jan Söderström är en av dem som ledsagat Fjalar Nylund under många Kanonlopp.
– Han var väldigt duktig och beskrev vägen med alla stenar och rötter bra, säger han.
Ålands synskadade rf
Fjalar Nylund gick tidigare också på IFK Mariehamns hemmamatcher i fotboll. Då ordnades det med referat så även synskadade kunde komma och titta på fotboll.
– Vi var tre-fyra personer som gick och såg på fotboll. Sonen Kenneth refererade. Sedan blev det slut på det när jag inte längre orkade gå och titta.
Fjalar Nylund är medlem i Ålands synskadade. Det har han varit sedan han blev sjukpensionär 1976. Han har varit ordförande i 20 år och även viceordförande.
– Nu deltar jag i möten och annat som föreningen ordnar. Tidigare spelade vi en hel del boccia, det tyckte jag var roligt. Synd att vi inte kunnat fortsätta med det.
Han var också aktiv då föreningshuset Ankaret kom till.
– Man kan säga att jag tjatade ihop pengar till det.
Både han och hustrun Sonja har trevliga minnen från föreningens bussresor som ordnades tidigare.
– Vi hade alltid fullt i bussen och trevliga chaufförer. En av resorna gjorde vi till Järvsö och hade turen att få träffa Lill-Babs Svensson. Jag fick till och med en kram av henne, säger Fjalar Nylund och skrattar vid minnet.
Men det är inte bara till Sverige som han gjort resor med föreningen.
– Vi var och hälsade på tomten i Rovaniemi också. Ja, nu får man leva på de minnena, säger han.
Begränsad av synskadan
Fjalar Nylund har varit så aktiv som möjligt men med en synskada som hela tiden förvärrats med åren blir han alltmer begränsad.
– Jag far ut med rullatorn och ibland kan jag irra bort mig. Men då ringer jag hem. Oftast löser det sig till det bästa.
En gång i veckan åker han till dagverksamheten som finns på Oasen. Det började han med i år och i måndags startade höstverksamheten.
Vad gör du där?
– Jag vet inte om jag gör så mycket. Vi brukar ha gymnastik, vi äter mat, dricker kaffe och umgås. Sedan brukar Mejt Svahnström läsa högt ur någon bok och så läser hon tidningen för mig. Ibland tar vi promenader och sitter ute i solen. Mejt är så duktig och trevlig, säger Fjalar Nylund.
Hur känns det att fylla 90 år?
– Jag tror inte att det kommer att kännas så mycket annorlunda än då jag fyllde 89. Men det vet jag först på lördag, säger han.
» Födelsedag 90 år
Fjalar Nylund
Namn: Fjalar Sigvard Alexander Nylund.
Född: Den 6 augusti 1932 i Lemland.
Bor: I Kalmsta, Jomala.
Yrke: Pensionerad köksmästare.
Familj: Frun Sonja, barnen Anders, Kenneth, Ann-Kristin och Peter med familjer i vilka ingår barnbarn och ett barnbarnsbarn.
Intressen: Promenader med rullatorn, stryka och mangla, småpyssel i hemmet.
Firar: Firar födelsedagen med familj och vänner.
