En av de 20 deltagarna på resan var Jenny Jansson. Hon är med i Sanct Olofs redaktionen och har hört mycket om resan av Kiki Alberius Forsman.
– Det lät intressant. Först tyckte jag att det fanns så mycket annat att göra på sommaren. Men ju längre sommaren led tänkte jag att det var klart att jag skulle åka med. Det blev fem fina och avslappnade dagar, säger hon.
Första längre stoppet på resan var i Selånger där starten på pilgrimsleden finns.
– Jag fick veta att det finns fler ställen där man kan starta pilgrimsvandringen till Trondheim, säger Jenny Jansson.
I Selånger finns ett nytt pilgrimscenter. Där kunde gruppen äta och få lite information av centret.
– Det var intressant. Vad jag förstod har de öppet året runt men man kan inte övernatta där. Vi stannade inte så länge i Selånger eftersom vi skulle vidare till Verdal i Norge där vi övernattade. Vi kom fram ganska sent på kvällen och de flesta valde att gå och lägga sig när vi kom fram.
Följande dag valde Jenny Jansson och flera andra att gå från hotellet till Stiklestad där de skulle se på skådespelet om slaget där Olof Haraldsson deltog och avled. Slaget vid Stiklestad den 29 juli 1030 är ett av de mest berömda slagen i Norges historia. I detta slag miste kung Olof Haraldsson livet. Han blev två år senare helgonförklarad, och slaget representerar i dag införandet av kristendomen i Norge.
– Spelet uppförs alltid den 29 juli på S:t Olofs dödsdag. Skådespelet framförs på en jättefin utomhusscen. Det är liksom en kulle bakom själva scenen och där red krigare upp och det kom även krigare nerför kullen. Det var jättemäktigt. Jag tyckte att de sa att det var cirka 200 personer med i skådespelet.
Jenny Jansson säger att hon var glad över att hon och de övriga fått ett papper med information om historien och de olika namnen innan teaterbesöket.
– Det underlättade väldigt mycket för mig att kunna följa med på ett helt annat sätt och förstå sammanhanget i teatern, säger hon.
Trondheim och Nidarosdomen
Jenny Jansson tycker att teatern var väl värd att se. Men att om hon någon gång åker och ser den igen kommer hon att ha med sig en mjuk kudde.
– Vi hade sittunderlag men ändå blev det otroligt obekvämt, säger hon.
Innan de åländska resenärerna satte sig för att se skådespelet hann de med att delta i en kort andakt i en av Stiklestads kyrkor och även att besöka ett museum om S:t Olof.
– Det var lite som på Jan Karlsgården. Man hade samlat olika hus på ett område. Det fanns ett låghus där vi satte oss och så kom det en guide utklädd till viking och berättade historier.
Gruppen hann också äta en vikingamiddag innan teatern.
– Det var en tunn soppa med lammkorv. De kallade den sodd. Till den fick vi knäckebröd.
Var soppan god?
– För den som gillar lamm kanske den var jättegod. Men jag tyckte att den var lite tunn eftersom den innehöll korv, morötter och spad. Den som ville fick potatis bredvid.
Efter att teatern var slut åkte gruppen tillbaka till Verdal där de övernattade. Följande morgon åkte de vidare till Trondheim.
– Vi kom fram mitt i dagen. Eftersom vandrarhemmet, där vi skulle bo,inte hade möjlighet att ta emot oss den tiden höll vi oss i stan. Vi gick till Nidarosdomen men just då kunde vi inte komma in eftersom det pågick en mässa.
På kvällen åt gruppen middag på Egons restaurang.
– Den fanns högst upp i ett vattentorn. Hela restaurangen snurrade så man hade en fin utsikt över hela Trondheim, säger Jenny Jansson.
Efter middagen var det några som valde att delta på en kvällsmässa innan det var dags att vandra upp längs bergsidan till vandrarhemmet.
Efter en god natts sömn fick gruppen en fri dag där de kunde göra vad de ville.
– Jag och en annan valde att delta i en familjegudstjänst i Nidarosdomen. Det var i princip fullsatt där så vi hamnade ganska långt bak. Men det var ändå en mäktig upplevelse att få se den mäktiga kyrkan.
Resa utan krav
Förutom att besöka Nidarosdomen gick Jenny Jansson på museum där de visade de kungliga regalierna.
– Att bara promenera runt och uppleva de vackra omgivningarna var också trevligt.
Följande morgon var det uppstigning klockan fem eftersom bussresan tillbaka till Åland startade klockan sex.
– Eftersom vi hade ganska bråttom så fick vi ta med oss lite att äta i bussen. Men vi hann med ett stopp i Selånger.
Vad tar du med sig från resan?
– Den var som jag förväntade mig. En lugn resa utan krav. Vi hade tysta stunder i bussen där man kunde reflektera och slappna av utan att man behövde känna att man måste prata med varandra. Det var riktigt skönt. Dessutom fick jag träffa nya människor som man kunde ha både djupa och lätta samtal med. Det blir oftast en speciell gemenskap när man åker på bussresa, säger Jenny Jansson.
Hon kan varmt rekommenderar fler människor att hoppa på lite konstiga, oväntade saker som kommer förbi i ens liv. Att våga åka i väg på saker själv.
– Det finns många som skulle vilja göra saker men som inte kommer sig i väg för att man tycker att ”inte kan man ju åka helt själv”. Det kan man visst! Speciellt om man åker på såna här organiserade resor som till exempel bussresor för där finns alltid en massa andra människor också och en del av dem är antagligen också helt själva, säger hon.