– Åren på Åland har varit de viktigaste i mitt liv, säger Yasir.

Yasir Almahal, 31, tar emot oss i sin lägenhet i centrala Mariehamn där han bor med sin fru Tabarek Suwaidan och deras två små söner Taim och Adam.

– Taim är ett arabiskt namn men vi använder smeknamnet Temo, många tror att han har ett finskt namn, säger Yasir.

Han hade aldrig kunnat tro att han en dag skulle bo i Finland, eller att hans barn skulle växa upp på Åland.

Yasir är född i Iraks huvudstad Bagdad med nio miljoner invånare. Under skoltiden var matematik hans starka ämne, och han utbildade sig till ingenjör. Yasir var ett ungt stjärnskott som fick jobb på Kia Motors, och han gifte sig med sin kärlek.

Livet lekte, sedan raserades det.

Tvingades på flykt

Irak är ett land med betydande oljeresurser, det är känt för sin välutvecklade välfärd med gratis sjukvård och utbildning. Samtidigt har de senaste årtiondena präglats av konflikter. Efter att diktatorn Saddam Hussein störtades 2003 splittrades landet. 2014 erövrades delar av Irak av extremistiska terrorgrupper, det ledde till en ond cirkel av våld som blev allt mer blodig och miljontals människor tvingades på flykt. Finland tog det året emot 20.000 asylsökande från Irak.

En av dem var Yasir. Efter att hans pappa hade dödats flydde han från Irak. Han kom ensam till flyktingcentralen i Åbo i december 2014, det var snö och en kyla han aldrig tidigare upplevt.

Det tog nio månader att få tillfälligt uppehållstillstånd, och en ännu längre väntan innan han kunde återförenas med frun Tabarek.

– Jag var jättestressad över att hon var kvar i Irak. Det var en väldigt jobbig tid, en upplevelse jag inte önskar någon annan, säger han.

Svår första tid

Efter att Tabarek kommit till Finland hamnade paret i Esbo och hoppade mellan tillfälliga jobb. Ett tag jobbade Yasir nätter på postbolaget Posti. Han kände en stor saknad efter sitt tidigare arbete och sammanhang.

En segdragen process med Migrationsverket tog hårt på Yasir. Han lade stort arbete på att ordna fram dokumentation, ändå blev det fel om och om igen.

Han kunde känna av vissa finländares fördomar, även fast de inte alltid uttalades rakt ut. ”Jaha, varför har ni kommit hit då?”, var en vanlig kommentar.

– Man kommer inte till Finland för att få 500 euro i månaden från FPA (Folkpensionsanstalten). Jag hade ett jättebra jobb i Irak, många vänner och stor familj. Jag njöt av livet och hade aldrig flyttat om jag inte var tvungen, säger han.

Man ser och hör på Yasir att han blir frustrerad när han tänker tillbaka på de första åren i Finland. Kanske gav det drivkraften att orka att göra nästa stora livsförändring.

– Det kan inte fortsätta så här, tänkte jag.

Alltid velat jobba till sjöss

Yasir insåg att det första han måste göra var att bli bra på språket. Hans mamma och syskon hade fått asyl i Sverige, och han valde att satsa på en sju månader lång språkkurs i svenska i Helsingfors.

Under tiden letade han efter sjöfartsutbildningar i Finland, men alla var på finska. Yasir visste inte då att Högskolan på Åland fanns.

– Jag har ända sedan jag var liten haft en dröm om att jobba på sjön, men i Irak finns det inte mycket sjöar.

Hans andra alternativ var att gå en yrkesutbildning till montör. När han gick på Prakticum i Helsingfors kom representanter från Högskolan på Åland (HÅ) på besök för att presentera sig. De berättade att man kunde studera till sjökapten på svenska.

– Jag kände direkt ”det här är det jag ska göra”. Jag gick fram efteråt och frågade hur jag skulle göra för att söka.

Började om från noll

2017 hade makarnas första barn Taim kommit till världen, och året därpå fick Yasir en studieplats på den 4,5 år långa utbildningen. Den lilla familjens flyttlass gick till Åland.

– Kurskamraterna hade svenska som modersmål, men lärarna hade stor förståelse för att jag kom från ett helt annat land med annat språk och kultur. Det har varit de bästa och viktigaste åren i mitt liv, säger han.

Yasir hade lätt att ta till sig undervisningen och blev godkänd på varje kurs han gick. Svenskan blev en naturlig del av vardagen och det dröjde inte länge förrän han pratade flytande – med åländsk dialekt.

– Jag brukar få dialekten påpekad för mig när jag är i Sverige och säger ”joo joo” och ”int”.

Du kommer från en stad med miljontals invånare, hur var det att komma till Åland med 30.000 invånare?

– Det första som slog mig var att det var litet och att alla kände alla. Mindre samhällen är ofta slutna, och jag tänkte att det skulle bli svårt att komma in här. Men för mig har allt känts mycket enklare på Åland än på fastlandet. Det är ett minus att jag inte har kontakter, men jag måste säga att ålänningar är väldigt trevliga och öppna.

Under studietiden har Yasir jobbat extra på Taxi 19500. Arbetsgivaren säger till Ålandtidningen att han är en lojal medarbetare som alltid ställer upp och är omtyckt av kunderna.

Vad tror du har format dig?

– Överlag finns en vänlig och välkomnande mentalitet i Irak, den har jag med mig. Jag har också min en bakgrund på ett stort företag där det ställdes höga krav på att ta ansvar och vara professionell. Men det som kanske har påverkat mig mest är erfarenheten att fly och börja om från noll.

Tacksam

Tabarek studerar andra året på programmet Hospitality Management vid HÅ. Parets andra son Adam är född i Mariehamn, och båda barnen går på daghemmet Wäktars där de trivs.

Tanken var inte att familjen skulle bli kvar på Åland för gott, utan söka sig till en större stad. Men nu funderar de på att rota sig här.

– Familjelivet på Åland är tryggt. Men för en person som jag, som kommer från Bagdad, är det lite svårt ibland, framför allt på vintrarna. Men på sommaren är det lyxigt, det är grönt överallt och man ser havet, säger Yasir.

I januari tog Yasir examen. Av den ursprunliga gruppen på tio studerande som började 2018 var han den enda som blev klar på de 4,5 åren (fler av de studerande förväntas ta examen men på grund av olika orsaker, exempelvis studieuppehåll, tar det mer än 4,5 år, reds.anm.) Han har redan hunnit praktisera och jobbat extra på TT Line, Viking Line och Finnlines. I somras hoppade han in som styrman på ms Viggen några gånger. Nu vill han få så mycket arbetslivserfarenhet som möjligt.

– Jag drömmer om att få medborgarskap och finskt pass, vilket skulle förenkla mina möjligheter att bli anställd. Jag vill komma vidare i karriären och gärna få ett fast jobb på ett fartyg i närheten. Sedan ska Tabarek bli klar med skolan och förhoppningsvis också få jobb. Vi är tacksamma för hur allting har blivit. Det har blivit bättre än vad jag vågade hoppas på när jag kom till Finland 2014. Högskolan har gett mig möjligheter och trygghet. Visst har det varit jobbiga år, men det positiva överväger det negativa, säger Yasir.