Den nionde januari startar utbildningen och den första kursen är en terminskurs. Från hösten 2023 förlänger man kursen till en helårskurs. Planen är att erbjuda hjälp att förbereda sig för att söka vidare till yrkesutbildningar inom samhällets blåljusutbildningar så som gräns- och sjöbevakningen, tullen, polisen och räddningsverket.
Huvudanledningen är att det är många som söker men få som kommer in. Främst är det när det gäller fysiska färdigheter och språkkunskaper som det fallerar.
– Det behövs helt enkelt hjälp och förberedelse för att komma igenom uttagningsproven, säger Marie Johansson som är idrottslärare vid folkhögskolan och linjeledare för kursen.
Hon menar att man inom den fria bildningen som Ålands folkhögskola kan specialdesigna kurser och anpassa läroplanen efter sådana här behov.
– Det finns en liknande kurs i Kronoby folkhögskola i Österbotten, men det skulle behövas en kurs längre söderut, så svenskspråkiga har fler alternativ att förbereda sig för blåljusutbildning, säger Marie Johansson.
Överlag har unga människors grundkondition försämrats genom åren, något som också Marie Johansson känner igen.
– Vi fokuserar under kursen på kondition, styrka och uthållighet. Det blir en hel del utomhusträning.
Få kommer in
Rainer Kull är den andra linjeledaren för kursen och har jobbat som polis i 37 år, varav över 20 på polisyrkeshögskolan.
– Bara åtta till 14 procent kommer efter gallring in på den svenskspråkiga polisutbildningen i Tammerfors, så visst är det svårt, säger Rainer Kull.
Han säger att den fysiska biten för många utgör ett hinder.
– Utbildningen kräver en god grundkondition och folkhögskolan blir en utmärkt miljö att motivera och peppa fler att söka in.
Åländsk personal viktig
Polismästare Johan Pawli ser positivt på att kursen ordnas.
– I grunden handlar det om en rädsla att inte få tillräckligt många svenskspråkiga poliser, säger Johan Pawli.
Han bekräftar att språkkunskaperna ofta blir en fallgrop för dem som söker in.
– Jag tror det handlar om en ovana att uttrycka sig och att skriva överlag. Att dokumentera är ett av polisens viktigaste verktyg och då måste man kunna uttrycka sig och skriva korrekt.
Han betonar att det för polisen på Åland är mycket viktigt att få åländsk personal som vuxit upp här och har nätverk.
– Vi kan inte endast rekrytera poliser utifrån. Har man rötter och kontakter i ett samhälle har man ofta också förtroendekapital, något polisyrket är helt beroende av. Minst hälften av den åländska poliskåren borde utgöras av ålänningar, säger Johan Pawli.
Många studiebesök
I samband med kursen ska studiebesök göras bland annat till polisyrkeshögskolan i Tammerfors, till gränsbevakningen på Åland, tullen och räddningsverket.
Kursen har åtta platser och sex av dem behöver vara fyllda för att kursen ska bli av.
