En skogsägare gav 2020 ett företag i uppdrag att avverka vindfällen i Sund Kulla efter Alfrida. Området med vindfällen ligger i anslutning till ett fornminnesområde från bronsåldern och som en följd av avverkningen har fornlämningen fått stora skador. Det handlar om flera djupa hjulspår och uppryckta stubbar. Vid undersökningar i hjulspåren hittade landskapets kulturbyrå bland annat keramikskärvor från bronsåldern.

Målsägande är landskapsregeringen som företräddes av avdelningsjurist Laura Korpi.

Väg över fredat område

Företaget anlitade en finländsk underentreprenör med anledning av den stora arbetsbelastning som rådde då alla vindfällen efter Alfrida skulle avverkas.

Instruktionerna till underleverantören gavs i form av en karta där områdena som skulle avverkas var utmärkta. På kartan fanns även fornminnesområdet utmärkt. De muntliga instruktionerna var att det fanns en traktorväg över det fredade området till virkesupplaget som fick användas, men ingen avverkning skulle ske på området.

Själva fornminnesområdet har undersökts och avgränsats senast 2018 och skogsägaren hade informerat den åtalade om att det fanns en fornlämning i området, och även skickat en karta om fornminnesområdet. Man hade redan då kommit överens om att traktorvägen och upplaget i det fredade området kunde användas av underentreprenören.

Laura Korpi menar att företaget borde ha gjort en anmälan till kulturbyrån att man avsåg att ge sig in på det fredade området, medan bolaget menar att eftersom man inte skulle avverka något på det fredade området fanns det inget behov av att meddela det.

Under ett polisförhör hade den åtalade mannen sagt att underentreprenören följt hans instruktioner ”till punkt och pricka” och att han därför tog fullt ansvar för arbetet, men säger i tingsrätten att det var innan han hade sett skadorna.

”Stor informationsförlust”

Skadorna upptäcktes av en slump när anställda vid kulturbyrån körde förbi området och såg hjulspåren. Laura Korpi säger att det fredade området är speciellt för åländska förhållanden. Man har bland annat hittat hyddbottnar och stolphål.

– Det är viktig kunskap om hur och var man bodde på Åland under bronsåldern. Det finns bara tre stora boplatsområden från bronsåldern på Åland. Det är inte bara en stor informationsförlust för det här området utan för hela Åland med tanke på hur få bevarade boplatser det finns.

Företagets jurist Andreas Carlsson säger att uppdraget handlade om att ta vara på vindfälle utanför fornminnesområdet. I det fredade området syntes tydligt en gammal traktorväg och att det i området fanns ett virkesupplag som använts tidigare.

– Det finns också en väganslutning med vägtrumma som leder till traktorvägen. Sådana väganslutningar bygger man inte för svamp- eller bärplockare, utan för skogsbruk, säger han.

Laura Korpi säger att i beskrivningen av det fredade området nämns ingen traktorväg, något som en arkeolog skulle ha noterat om det fanns.

– Det hör till yrkeskunskapen att titta på befintliga vägar om de finns, och beskriva dem. Och finns det en skogsväg i en fornlämning är det ändå en fornlämning.

Flera hjulspår

I bevisningen framkommer att underentreprenören visserligen använt sig av den gamla traktorvägen, men även ett parallellt spår finns genom fornlämningen ett tjugotal meter söderut.

På frågan om underentreprenören följde anvisningarna svarar den åtalade:

– Jag trodde det. Jag har inte sagt något om det södra spåret eller upplyfta stubbar, vi har ingen användning för det.

Han säger också han litade på att underentreprenören följt hans anvisningar och inte kontrollerade arbetet under avverkningen eller efteråt.

– Efter Alfrida var det lite speciellt, det var över en miljon kubikmeter, alltså flera flera miljoner träd som skulle röjas. Men förstås får man inte köra sönder fornlämningar.

Han säger att det var ”ganska naturligt” att använda det upplag som använts förut och som låg vid väganslutningen med vägtrumma.

–  Jag skulle inte ha gjort så här om jag visste det jag vet i dag.

Laura Korpi frågar om den åtalade gett fornminneskartan till underentreprenören.

– Nej, det borde räcka med den jag gav, säger han.

– Fornlämningskartan har inga vägar, och du hade den informationen, trots det sade du att det var okej att köra över området?, frågar Laura Korpi.

– Jag trodde det. Jag hoppas verkligen att ni förstår att jag inte har haft som avsikt att det skulle bli så här. Jag har alltid haft gott samarbete med kulturbyrån och tycker att det är viktigt att bevara det vi kan.

Landskapsåklagaren yrkar på minst fem månader villkorligt fängelse samt tilläggsdagsböter. Landskapsregeringen yrkar på ersättning för arkeologiska undersökningar, sammanlagt 6.675,67 euro plus ränta och rättegångskostnader.

Företaget bestrider allt och yrkar på att åtalet ska förkastas.