Prognosen från Ålands statistik- och utredningsbyrå ger en blandad bild av den åländska ekonomin. Den privata sektorn uppvisar försiktigt positiva förväntningar och finanssektorn rapporterar om fortsatta exportframgångar. Men BNP-utvecklingen är samtidigt fortsatt negativ och de offentliga finanserna är ansträngda.
Marknadsutvecklingen i närområdet är av stor betydelse för det åländska näringslivet. Samtidigt är det offentliga Åland direkt beroende av den finländska statens ekonomi. Landskapet får varje år 0,45 procent av statens inkomster i så kallad klumpsumma och pengarna sätter ramen för landskapets finanser. För 2014 beräknas summan uppgå till drygt 215 miljoner euro medan förskottet för i år är på 221,6 miljoner euro.
Klumpsumman, som rasade i samband med finanskrisen, kan enligt prognoser från finansministeriet komma att öka under de kommande åren. Men tillväxten av klumpsumman tas till viss del ut av en minskning av flitpengen (skattegottgörelsen till landskapet).
Arbetslösheten kan sjunka
Arbetslösheten väntas ha nått sin kulmen nu. Den väntas ligga kvar på samma nivå som under 2014, 4 procent, för att nästa år sjunka till 3,8 procent.
Kommunerna budgeterar för ett underskott om 1,5 miljoner för 2015. Sex av dem budgeterar för positiva resultat, för hälften av dessa är resultatet ändå sämre än i budgetarna för 2014.
Årbidraget, alltså de pengar som finns kvar efter att de löpande kostnaderna täckts, beräknas försvagas. I år beräknas årsbidraget till 8,4 miljoner euro, vilket är 2,8 miljoner mindre än under 2014.
Lägre bunkerkostnader
Åsub har gått igenom framtidsutsikterna inom det privata näringslivet bransch för bransch (se faktaruta). Sjöfarten ägnas en hel del utrymme i konjunkturbarometern.
Åsub konstaterar att svaveldirektivets effekter på rederiernas kostnader blir mindre än befarat. Orsaken är att färjerederierna i år får lägre bunkerkostnader än under föregående år. De flesta bedömare tror på ett fortsatt lågt råoljepris vilket naturligtvis gynnar sjöfarten.
När det gäller passagerarsjöfarten lyfter Åsub fram den mättade, och på vissa rutter krympande marknaden, som problematisk. Andelen resande till sjöss på finländska hamnar till och från Sverige via Åland minskade mellan 2003–2013 från 59 till 49 procent. Samtidigt ökade Estlandsruttens andel från 36 till 43 procent.
Trots att torrlastsjöfarten har decimerats kraftigt och befinner sig i ett brytningsskede tror näringen att botten nu är nådd och att förbättrade verksamhetsförutsättningar är att vänta. I takt med en förbättrad konjunktur i Europa stiger fraktraterna för sjötransporter och tankerverksamheten gynnas av att dollarn stärks.
Dystra utsikter
Påfallade pessimistiska är däremot företagen inom primärnäringen, här representerade av fiskodling och trädgårdsnäringen. Företagen tror på såväl försämrad lönsamhet och omsättning under året.
En försvagad rysk valuta har påverkat handeln vid ryska gränsen negativt och därmed avsättningsmöjligheterna för rommen. Åsub understryker ändå att de pessimistiska förväntningarna i branschen kunde ha vägts upp om man hade kunnat räkna in nysatsningen inom den landbaserade fiskodlingen i prognosen. I barometern ingår dock bara färdigetablerade företag.
Jordbruket och mjölknäringen har drabbats hårt av EU:s handelssanktioner mot Ryssland. Som motvikt lyfts en ökad efterfrågan på lokalproducerade och ekologiska livsmedel fram.
Åsub konstaterar sammanfattningsvis att Åland står inför stora utmaningar. Just nu befinner vi oss i en brytningstid med omstruktureringar inom sjöfarten, på arbetsmarknaden och inom den offentliga sektorn.
Konjunkturrapporten har utarbetats av Richard Palmer, Jouko Kinnunen och Johan Flink.
Branscherna i korthet
Byggbranschen: Tror på det egna företagets lönsamhet och på en viss expansion av personalstyrkan.Hotell- och restaurang: försiktigt positiv när det gäller möjligheterna att expandera det egna företagets verksamhet.Finansbranschen: Starkt positiv när det gäller lönsamheten. Företagstjänster inklusive IKT-företag: Förväntar sig bättre lönsamhet samt personalexpansion. Handeln: Försiktigt positiv om lönsamheten men trots det förväntas en personalminskning. Livsmedelsinsdustrin: Blandande utsikter. Både bättre lönsamhet och personalminskningar förutspås. Övrig tillverkningsindustri: Vid sidan av personliga tjänster den mest positiva av alla branscher. Personliga tjänster: Omsättningen och lönsamheten fortsätter att förbättras. Personalstyrkan kan öka. Primärnäringarna: Den del av näringarna som bedrivs i aktiebolagsform är pessimistisk om det kommande året.Landtransportsektorn: Företagen väntar sig kunna bibehålla sin storlek under året.Sjöfarten: Färjerederierna får lägre bunkerkostnader. En oförändrad konjunktur väntas under året. Torrlastsjöfarten tror på förbättrade verksamhetsförutsättningar. Källa: Åsubs konjunkturrapportBNP-tillväxten
2013 var den 1,3 procent och förra året enligt preliminära beräkningar -0,8 procent. Enligt Åsubs prognos kommer den att under 2015 och 2016 att fortsätta ligga på minussidan (-2,0 procent och -0,5 procent).
Annika Kullman
