I juni lämnade Ålandskommittén över sitt förslag till ny självstyrelselag till justitieministeriet i Helsingfors. I det finns ett förslag på nytt ekonomiskt system kring klumpsumma och skattegottgörelsen, det vill säga de pengar som Finland överför till Åland varje år.Men knappt hade förslaget lämnats över innan problemen med just de ekonomiska lösningarna blev uppenbara. Dels finns det olika åsikter om hur åländskt övertagande av behörigheter ska tacklas i de ekonomiska uträkningarna av klumpsumman. Dels kommer den finländska regeringens social- och hälsoreform i grunden att förändra förutsättningarna för beräkningarna.Kort sammanfattat innebär reformen, ur ett åländskt ekonomiskt perspektiv, att skatter överförs från de finländska kommunerna till staten. Då blir statskassans intäkter större. I dagens system för avräkningsgrunden för klumpsumman ska Åland ha 0,45 procent av statens intäkter. Men med ett kraftigt ökat skatteintag skulle klumpsumma växa med 60 miljoner euro. Å andra sidan skulle skattegottgörelsen, flitpengen, i praktiken försvinna.Föreslog sänkningFör att komma runt detta problem föreslog finansministeriet att klumpsumman ska sänkas till först 0,366 procent, sedan öka till 0,391 procent. Det skulle också införas ett allmänt ”Ålandsavdrag” för att skattebetalare inte skulle drabbas av ökad statsskatt.Men i somras kollapsade hela frågan sedan Ålandsdelegationen, vars uppgift är att se till att självstyrelselagen efterlevs, underkänt det förslag till jämkning för klumpsumman som finansministeriet föreslagit. Efter att regeringen i Helsingfors också fått en svidande bakläxa för hela reformen av grundlagsutskottet sköts den på framtiden. Sedan dess har landskapsregeringen förhandlat med regeringen i Helsingfors om en lösning på både de akuta problemen och försökt hitta en lösning för det ekonomiska systemet den nya självstyrelselagen.Positionerna har dock varit låsta. Från finländskt håll finns en ovilja att öka klumpsumman som Ålandskommittén föreslår. Dessutom beskriver Ålandstidningens källor med insyn i processen att finansministeriet är ovilligt till lösningar där de upplever att de tappar greppet om frågan. Från åländskt håll vill man helst ta över inkomstskattebehörigheten helt och hållet.Hoppas lösa knutarnaMen nu hoppas landskapsregeringen att man hittat en väg ut ur låsningen. Finansavdelningen och finansminister Mats Perämaa har arbetat fram fyra–fem olika modeller för hur framtidens ekonomiska system kan se ut med förhoppningen att också Finland ska kunna godta dessa.– Det förslag som landskapsregeringen tagit fram som avviker lite från det som Ålandskommittén föreslog, säger Mats Perämaa.Förslagen har redan presenterats för lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd och vunnit stöd där. På måndag ska övriga lagtingsledamöter informeras, och Mats Perämaa hoppas på utökat stöd för sina planer.– Vi vill söka stöd för det här förslaget i lagtinget innan vi tar det vidare.Är informationsmötet öppet för allmänheten och media?– Nej, det är information för lagtingsledamöterna för att vi ska kunna söka stöd från dem.– Vi värna öppenheten, men i det här läget så avvaktar vi lite innan det blir offentligt. I det här läget vill vi ha det förankrat först.

Jonas Bladh