Statistiken talar sitt tydliga språk. Det är ännu långt kvar till jämställdhet mellan män och kvinnor.
Åsubs nya rapport ger en ganska dyster bild av sega strukturer.

FAKTA
Brottslighet: Av de 2.067 personer som polisen 2005 misstänkte för 3.233 brott var 81,7 procent män och 18,3 kvinnor.
Bibliotekslån: Av antalet lån på kommunalbiblioteken stod kvinnorna för 73,5 procent och männen för 26,5 procent.
Idrottande: 2007 utnyttjades Mariehamns idrottsanläggningar av 97.570 kvinnor och 159.979 män.
Livslängd: 2005 var kvinnornas medellivslängd 81,1 år och männens 78,8.
Dödsorsaker: För båda könen är cirkulationssjukdomar vanligast. På andra plats kommer tumörer.
Barnomsorg: Ungefär 60 procent av barnen under skolåldern finns i den kommunala barnomsorgen. För 5-6-åringarna är siffran över 95 procent.
Åldringsboende: Av personer som bor på ålderdomshem och Gullåsen samt i serviceboende är 70 procent kvinnor.
Mottagare av utkomststöd: 2005 fick 315 kvinnor och 324 män utkomststöd.
Högskolestudier: Av de som 2007 studerade på Högskolan på Åland var 142 kvinnor och 234 män.
Lärare: Av grundskolans lärare 2005 var 300 kvinnor och 79 män. 

JÄMSTÄLLDHET För tredje gången publicerar Ålands statistik och utredningsbyrå. Åsub, en jämförande rapport om kvinnor och män på Åland. De tidigare kom 1999 och 2003.
-Årets utgåva är tjockare. Vi har med fler uppgifter över tid, säger Inga-Lill Pettersson-Hemming, ordförande i Jämställdhetsdelegationen som tillsammans med landskapsregeringen beställt utredningen.
Statistik är det viktigaste redskapet i jämställdhetsarbetet, påpekar Vivan Nikula, jämställdhetsinspektör vid landskapsregeringen.
Avslöjar resultat
-Den synliggör livsvillkor så att man kan vidta nödvändiga åtgärder. Det avslöjar samtidigt resultat av tidigare vidtagna åtgärder.
Rapporten innehåller få exempel på att jämställdhetsutvecklingen går åt rätt håll, konstaterar Iris Åkerberg som satt samlat in materialet.
-Uppgifterna om antalet uttagna föräldrapenningdagar är speciellt avslöjande, säger Inga-Lill Pettersson-Hemming.
2006 tog 474 åländska kvinnor ut 69.967 föräldrapenningdagar medan 286 män tog ut 6.206.
Männens andel har dock ökat något under de senaste åren.
En förklaring kan vara att kvinnor tjänar mindre än män. Dels dominerar kvinnorna i låglönesektorerna, dels tjänar de i snitt 80 procent av vad deras manliga kollegor på samma arbetsplats får.
Det arbetar mer än dubbelt så många kvinnor som män i offentlig sektor. Män är främst privatanställda eller företagare.
Fler kvinnor jobbar
Enligt Åsubs undersökning av kvinnligt företagande är det vanligare bland kvinnor att kombinera företagande och familjeliv genom att arbeta hemifrån eller ha en familj med bara vuxna.
Under 2000-talet har antalet sysselsatta kvinnor ökat mer än antalet män. Den dominerande yrkessektorn för kvinnor är hälso- och sjukvården och socialomsorgen som sysselsätter nästan 30 procent av dem.
Flest män, nästan 24 procent av de yrkesverksamma, arbetar inom transportbranschen.
Männen dominerar i de högre inkomstklasserna och kvinnorna i de lägre. Det gäller både förvärvs- och kapitalinkomster.
Av de sammanlagda skattepliktiga inkomsterna tillföll 40 procent kvinnor och 60 procent män. De sammanlagda skattepliktiga tillgångarna ägde kvinnorna 34 procent av och männen 66 procent.
Chefen är man
Medelmånadslönerna är högre för män än för kvinnor. En viss utjämning kan dock börja ses från 2001 till 2006.
Medelmånadslönen för landskapsanställda kvinnor låg 2006 på 2.637 euro. Männen hade 3.294 euro.
Bland de kommunalt anställda tjänade kvinnorna 2.437 euro mot männens 2.804 euro.
Inom privata sektorn tjänade kvinnorna i genomsnitt 2.314 och männen 2.935 euro.
-Det är tragiskt att skillnaderna fortfarande är så stora. Man sa förr att det berodde på att kvinnorna hade sämre utbildning. Så utbildade de sig, och ändå är skillnaderna så stora. Kvinnans euro är fortfarande bara värd 80 cent, säger Vivan Nikula.
Mer utbildade
Kvinnorna har tagit igen männens försprång vad gäller utbildningsgrad, om man ser till hur stor del av befolkningen som har avlagt examen utöver grundnivå. Bland personer som är 55 år och äldre har männen fortfarande en högre utbildningsgrad än kvinnorna, medan det i åldersklasserna under är kvinnorna som är mera välutbildade.
Den typiske chefen är fortfarande man. I ledningspositioner återfinns runt 15 procent kvinnor inom ledningen och bland förmännen är omkring 30 procent kvinnor.
Mer sjukskrivna
Samtidigt som kvinnorna yrkesarbetar allt mer och allt längre dagar, har deras sjukskrivningar ökat. 2006 tog 1.162 kvinnor ut 50.236 sjukpenningdagar, medan 766 män tog ut 37.794 dagar.
-En förklaring kan vara att allt fler kvinnor jobbar heltid. Då syns deras ohälsa tydligare. Tidigare lämnade de arbetsmarknaden och blev osynliga, säger Vivan Nikula.
-Man kan också se att sjukskrivningarna är flest inom sektorerna med störst könssegregering. Kvinnor förväntas ta stort ansvar men ges litet inflytande för att förverkliga det, säger Inga-Lill Pettersson-Hemming.
Tillbakagång i lagtinget
Det tog lång tid för kvinnorna att ta sig in på den politiska arenan. De första kvinnorna invaldes i landskapsstyrelsen 1980.
Varken i lagtinget eller bland kommunfullmäktigeledamöterna har dock kvinnornas andel ännu överstigit 40 procent.
Vid lagtingsvalet 2007 sjönk andelen kvinnliga kandidater och invalda. I kommunerna är det en större manlig majoritet bland fullmäktige- och styrelseordförandena från och med 2008 än under föregående period.
2001 uppnådde en kvinna en av de högsta politiska posterna när Viveka Eriksson blev talman och senare Ålands första kvinnliga lantråd 2007. Samma år gick också Ålands enda riksdagsmandat för första gången till en kvinna, Elisabeth Naucér.
Kvinnor röstar flitigare
Från och med 1980-talet har kvinnornas valdeltagande varit större än männens.
-Man undrar hur det kan komma sig att bara en tredjedel av lagtingsledamöterna är kvinnor, säger Inga-Lill Pettersson-Hemming.
Förhoppningen är rapporten "Kvinnor och män på Åland 2008" i fortsättningen ska användas som referens av alla beslutsfattare.
-Här finns uppgifterna. Nu är det upp till läsarna att analysera och dra slutsatser så att åtgärder kan sättas in, säger Vivan Nikula.

Ålandstidningen