I somras inrättade landskapsregeringen (LR) ett temporärt kostnadsersättningsstöd för jord- och vattenbruket. Stödet på totalt en miljon euro bekostades av staten.

Med hjälp av stödet skulle näringarna kompenseras för kostnadshöjningar på el och gödsel, och ges förutsättningar till en lönsam livsmedelsproduktion.

Som Ålandstidningen rapporterat tidigare kom 125 ansökningar in, och av dem beviljades alla utom ett tiotal. 475.000 euro betalades ut och nästan hela den summan gick till jordbrukets gödselstöd eftersom elpriset på Åland var lågt.

Den halva miljon som fanns kvar styrdes genom LR:s beslut i torsdags om till ett krisstöd till mjölkproducenter, vilket inte setts med blida ögon av producenter inom andra näringar.

Togs på sängen

Producentförbundet berättar i en artikel här bredvid att det tidigare hade långt gångna diskussioner med LR om hur den resterande delen av stödet skulle kunna styras. Förbundets överraskades därför av beskedet att pengarna nu riktas specifikt till mjölkgårdarna.

För att få klarhet i turerna pratar Ålandstidningen med LR:s agronom Sölve Högman på fredagen.

Du har själv tidigare sagt att den halva miljon som fanns kvar till exempel skulle kunna delas ut för bevattningsåtgärder, vilket skulle gynnat både växthusodlingen och husdjursgårdar. Varför frångicks det alternativet?

– Planerna på en satsning på bevattningsinfrastrukturen finns kvar, tankarna på det har inte lagts ned på grund av det här. Men det finansieras då troligen mer med EU-delfinansierade pengar. Vi har en del pengar, runt 200.000 euro, kvar i årets budget för att jobba med de här frågorna vilket vi har för avsikt att göra.

Hur kommer det sig att så mycket pengar blev kvar av el- och gödselstödet?

– På grund av de gödselpriser som hade varit under året hade lantbrukarna redan anpassat sina inköp genom att köpa något mindre gödsel än de brukade göra. Det gick också betydligt mer elstöd åt i det övriga landet. Många här på Åland låg precis på gränsen att få stödet.

Var villkoren för att få stödet för hårda?

– De var exakt likadana som i resten av landet.

Har tanken hela tiden funnits att en del av stödet skulle kunna fungera som krisstöd till mjölkproducenterna, på det sätt som görs nu?

– Det har nog varit öppet. Det som var viktigt i det här fallet var tidsfaktorn, att det brådskade. Alternativet hade varit en tilläggsbudget, och då hade det förmodligen varit för sent.

På vilket sätt brådskade det?

– Likviditetsmässigt.

Handlade om näringen

De 500.000 euro som fanns kvar av gödsel- och elstödet fördelas nu så att halva summan går till ÅCA för omstruktureringen av Gesterby mjölk samt eventuellt också Haga kungsgård. Andra hälften av summan fördelas som ett stöd på 140 euro per ko, och det kan sökas av alla mjölkproducenter. Vid de två nämnda gårdarna finns dock ungefär 700 av totalt 1.800 kor, vilket betyder att nästan 100.000 euro av stödet kan gå till dem.

Att många tycker fördelningen av stöden är orättvis är Sölve Högman väl medveten om.

– Gården är relativt ointressant för vår del i det här sammanhanget, det var en kris för en näring som måste åtgärdas. Men jag förstår att man tänker så, det är lätt att se till sitt eget i sådana här sammanhang.

Har du själv fått många telefonsamtal kring det?

– Ja, det har varit en viss aktivitet.