Statusrapporten för Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda, som hanteras av nätverket Bärkraft, har publicerat den sjätte statusrapporten för arbetet med agenda. Rapporterna ges ut vartannat år och ska kunna användas som stöd för beslut inom alla samhällssektorer.
Nytt är att man betygsatt målen för att det ska vara lättare att visa vad som pågår och i vilken effekt önskade effekter uppnås, skriver utvecklings- och hållbarhetsrådet i ett pressmeddelande.
I rapporten, som är tillgänglig på nätet, framgår att 211 åtgärder pågår i det åländska samhället. Det kan vara allt från att skapa trädgårdar för grönsaksodling på skolgårdar till att effektivera energianvändningen i samhället i stort.
Den allt tuffare ekonomiska situationen gör att det blir svårare att prioritera vissa mål framför andra.
”Om människor inte har ett arbete att gå till riskerar saker som biodiversitet att hamna långt ned på listan”, skriver rådet i rapporten.
I inledningen av rapporten blickar rådet framåt och konstaterar att mycket återstår att göra och att vägen till att nå målen är lång.
”Mycket görs i det åländska samhället och mycket är på gång. Men högst sannolikt är det – med pågående och befintliga insatser – inte tillräckligt för att Åland ska nå målen till 2030”, skriver rådet.
Mätbara jämförelser
För att göra förståelsen för arbetet tydligare har man genom olika indikatorer mätt den hållbara utvecklingen för de olika delmålen. Det handlar om riktning (förbättring eller försämring), relevans, validitet (tillförlitligt mäta det som den avser belysa), vedertagen metodik och evidenskunskap, graden av möjlighet för Åland att styra utvecklingen i önskad riktning samt mätbarhet med nationell och internationell motsvarande data.
Micke Larsson är rådets huvudsekreterare. Han säger att även om man nu ser att målen inte uppnås med befintliga åtgärder är det inte aktuellt att revidera målen.
– Det var tydligt för ett par år sedan att de inte ska revideras mer om det inte sker något extraordinärt. Vi ser hur långt vi kommit 2030 och utvärderar då.
Det framgår att arbetet också ska ske på gräsrotsnivå, var ser man det?
– Från allra första början är det en kombination av en gräsrotsnivå som är öppen för alla och en delaktighet av det samlade ledarskapet i samhället inom politik, näringsliv, offentlig förvaltning och civilsamhället. Det är hundratals medaktörer och många av de föreningar som är aktiva är den främsta kanalen för gräsrötterna.
Viktiga framsteg enligt statusrapporten
• Folkhälsostrategin som antogs år 2023 ger en bra överblick över hälsoläget på Åland och ger en bra grund för konkreta åtgärder, och fortsatt arbete.
• Tillitsstudien för Åland har ökat kunskap och är ett redskap i arbetet för att öka tillit. Den senaste studien (2022) satte ljus på en hög frekvens av upplevd korruption på Åland, framför allt så kallad vänskapskorruption, vilket visar att vi behöver arbeta mer konkret för att främja att alla känner tillit och har verkliga möjligheter till delaktighet.
• Projektet Rent vatten 2030 tar fram åtgärdsplaner för 12 vattenförekomster. Dessa planer möjliggör korrekt placering av åtgärder baserat på plats och behov, vilket optimerar effekten och kostnadseffektiviteten. De underlättar prioritering mellan olika vattenförekomster och inkluderar åtgärder som kan förbättra avlopp eller markanvändning.
• Ny naturvårdsförordning från 2023 och programmet för frivilligt biotopskydd som inleddes samma år utgör stora framsteg för naturvården.
• Arbetet med platsutveckling för Åland, till exempel ”Storyn om Åland”, bidrar till attraktionskraft.
• Försäljningen av eldningsolja har mer än halverats sedan 2005.
• Sedan Långnabba vindkraftspark togs i bruk år 2022 har andelen producerad vindkraftsel i förhållande till den åländska elanvändningen ökat från 18,8 procent år 2021 till 55,5 procent år 2023.
• Ålänningarnas intresse för miljön ökar.
Källa: Utvecklings- och hållbarhetsrådets statusrapport 6.