För ett år sedan författade hälsovårdarna och barnmorskorna med egna mottagningar inom Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) en skrivelse till ledningen med krav på en lön som motsvarar utbildningsnivån. 

De har en sjukskötarutbildning i grunden men har valt att vidareutbilda sig till hälsovårdare och barnmorskor, en specialistutbildning på ett till ett och ett halvt år. Tack vare sin specialistutbildning är de också behöriga att söka tjänsterna som hälsovårdare och barnmorskor på bland annat barn- och mödrarådgivningen.

Men trots att specialistutbildning krävs för tjänsterna syns det inte i lönekuvertet. Hälsovårdarna och barnmorskorna inom primärvården har samma grundlön som de icke-specialiserad sjukskötarna, 2.890 euro, enligt Charlotte Lindholm. De skulle önska en grundlön på 3.256 euro som ligger inom deras löneklass.

– Det retar upp oss lite. Man kräver en viss behörighet men betalar oss inte för det, säger Charlotte Lindholm som är hälsovårdare på barnrådgivningen.

Arbetsgivaren nekar högre grundlön bland annat med hänvisning till gällande kollektivavtal. Beslutet kan överklagas till Ålands förvaltningsdomstol.

– Det tror jag vi varken har tid eller resurser till, säger Charlotte Lindholm.

Har ni fått någon uppbackning från facket?

– Det skulle jag inte påstå, nej.

Gruppen representeras av vårdfacket Tehy och hälsovårdarförbundet som lyder under Akava.

Riskerar personalflykt

Eftersom fjolårets skrivelse inte gav något resultat tar de nu upp frågan igen. I dagens tidning publiceras en insändare som alla 30 berörda samt tre läkare skrivit under. ”Vi kräver att vår arbetsgivare betalar grundlöner som motsvarar vår utbildning, våra arbetsuppgifter och vårt ansvar!” skriver de.

Någon, i deras ögon, rimlig förklaring till lönesättningen har de inte fått. Personalchef Terese Åsgård gav delvis information via Teams ett år efter avslaget, enligt Charlottte Lindholm. Hon säger att lönesättningen leder till personalflykt.

– Det är två stycken under året som sökt jobb med bättre lön på annat ställe och två som valt att inte söka vikariaten på grund av lönen och gått till det privata. Vi har haft vikariat utlysta med noll sökande. Det borde vara ett uppvaknande.

Själv trivs Charlotte Lindholm bra med sitt jobb men hon vill inte jobba för en lön som inte motsvarar hennes utbildningsnivå.

– Jag har blivit erbjuden andra jobb men hittills tackat nej, senast förra veckan tittade jag på en tjänst. Man ska inte utnyttja det faktum att vi tycker om vårt jobb.

Hon påpekar att man som hälsovårdare eller barnmorska på en mottagning har stort ansvar att fatta egna beslut. På sjukhusets avdelningar finns alltid en läkare tillgänglig, medan till exempel barnrådgivningen har tillgång till en läkare en gång i veckan. 

– Man kanske kan konsultera en kollega, men sitter du till exempel ensam i skärgården har du ett stort eget ansvar.

Förebyggande arbete

Vad hoppas ni åstadkomma med den nya insändaren?

– Jag hoppas att facken, ÅHS och landskapsregeringen vaknar upp på nytt. Jag inbillar mig att personalchefen skulle vara mån om bra arbetsvillkor och att sjukhuset får bra personal. Det är en bristvara, och vi vet att det kommer att bli svårare. Men de har det inte alls på sin agenda. Man är glad att spara pengar, och hoppas att vi tiger några år till och tycker det är okej.

Charlotte Lindholm påpekar att det alltid talas om att satsa på den förebyggande vården eftersom det är mest kostnadseffektivt. Men ändå får den inte kosta, konstaterar hon.

– Generellt sett servar primärvården lika många som specialistvården men har kanske 20 procent av budgeten. Av det har mödra- och barnrådgivningen kanske tio procent. Det är inte så stora summor det rör sig om.

– Vi tycker vi har världens viktigaste jobb, och vi vet att vi kan hjälpa och påverka väldigt mycket. Det är häftigt att se hur man med små medel kan hjälpa barn och barnfamiljer.