– Att ta bort skolfartyget innebär att vi försvagar vår attraktionskraft. Rekrytering är redan en utmaning, och jag ser en risk för att en eller flera av våra tre sjöutbildningar inte kan starta om antalet studerande sjunker, säger Matias Waller, rektor för Högskolan på Åland, och fortsätter:

– Då uppstår frågan: Hur kan det i långa loppet påverka sjöutbildningarna på Åland, även sjömansskolan och Safety Center? Om det inte längre finns en naturlig väg till befäl, är det lätt att börja ifrågasätta behovet av en manskapsutbildning. Lägg därtill att tekniska utbildningar ofta har kostsamma laboratorier och simulatorer, vilket gör det lockande att börja skära ner steg för steg. Alla dessa utbildningar hänger ihop, att försvaga en del riskerar att påverka alla.

Praktiskt omöjligt

Han menar att sjöfartsutbildningen har en djup koppling till Ålands identitet.

– Om vi har en kulturell uppgift att bevara något, är det kanske sjöfartsutbildningen.

Förutom långsiktiga konsekvenser skulle en försäljning av skolfartyget också skapa omedelbara problem för pågående utbildningar.

– Vi planerar våra utbildningar fyra år framåt i tiden, och Michael Sars är helt integrerat i schemat för studerande som började i höstas. Att sälja fartyget efter våren kräver helt nya planer i januari och är i praktiken mer eller mindre omöjligt. Det skulle krävas en ny lösning och ersättande moment omedelbart.

Vill ha nytt fartyg

Trots utmaningarna är Matias Waller positiv till möjligheterna att stärka utbildningarna framöver.

– Vi för just nu en aktiv diskussion med landskapsregeringen om framtiden. Vår vision är ett bättre helhetsgrepp för alla sjöutbildningar. Drömbilden är att vi kan ta över ett av gränsbevakningens fartyg och fasa ut Michael Sars under 2026. Ett sådant fartyg skulle ge betydligt bättre förutsättningar för de tekniska utbildningarna och skapa fantastiska möjligheter att utveckla utbildningarna vidare. Då kan vi dessutom förstärka vår miljöprofil kring energieffektivering och ekokörning på ett ännu tydligare sätt. Den här diskussionen öppnar dörren för att skapa något ännu bättre och mer hållbart för framtiden.

Samtidigt ser Matias Waller ett behov av att bli bättre på att kommunicera högskolans styrkor.

– Våra utbildningar är jämförbara med dem i Kalmar och Göteborg, men vi har svårt att paketera det lika snyggt. Hos oss ser man att utbildningen tar 4,5 år, medan det i Sverige verkar som att den bara tar tre år – tills man inser att praktiken inte är inräknad. Här kan vi bli bättre på att nå ut.