I Ålands tingsrätt dömdes mannen till två och ett halvt års fängelse för att ha utsatt två närstående flickor för grova sexuella övergrepp.
Men hovrätten anser att bevisningen brister och friar mannen.
I juni 2015 dömdes den i dag 68-årige mannen för ett fall av grovt sexuellt utnyttjande av barn och ett fall av sexuellt utnyttjande av barn. Brotten skulle ha begåtts mot två närstående flickor under åren 1998–2006. Flickorna var då mellan fem och 14 år. Straffet blev två år och sex månaders fängelse. Dessutom skulle mannen ersätta flickorna med 10.000 respektive 3.000 euro i skadestånd.
Ålands tingsrätt lade stor vikt vid målsägandenas berättelser samt vittnesförhören. Rätten ansåg att flickorna redogjort trovärdigt för det inträffade. Man fann inget stöd för att de gjorde det för att hämnas på mannen. Tvärtom, menade rätten, var det trovärdigt att de inte velat berätta om något så skamligt förrän de fått distans till hemmet och gärningarna.
Tingsrätten konstaterade vidare att gärningarna krävt en viss planering för att kunna utföras diskret. Mannen hade utnyttjat sin nära relation till flickorna och även övertalat dem till ”aktiva sexuella handlingar”.
Andrahandsuppgifter
68-åringen överklagade domen till Åbo hovrätt. Mannen hävdade att anklagelserna mot honom var efterhandskonstruktioner, och att relevant stödbevisning saknades.
Hovrätten konstaterar till att börja med att åtalsrätten för tiden före 1999 preskriberats. Det som hänt innan dess lämnar man därför utan prövning.
Vidare skriver hovrätten att beviströskeln för sexualbrott inte är lägre än för andra brott av motsvarande allvarlighetsgrad. Även om flickornas berättelser verkar äkta, övertygande, detaljerade och trovärdiga behövs indirekt stödbevisning – och någon sådan anser hovrätten inte att finns. 
De vittnen som hörts och den skriftliga bevisning som lämnats in är andrahandsuppgifter eller inte av nämnvärd vikt, skriver rätten. Därför har det inte blivit styrkt att 68-åringen gjort sig skyldig till brotten. Hovrätten friar därmed mannen från samtliga anklagelser.
De inblandades rättegångskostnader stannar på staten.

Sandra Widing