Johan Ehn är fullmäktigeordförande i Mariehamn, men som efter den förra mandatperioden tog ett steg tillbaka från landskapspolitiken efter många år.
– Jag började märka av redan under den sista perioden jag satt i lagtinget att debattklimatet började försämras. Jag lyfte frågan vid flera tillfällen och som talman pekade jag på saker som var och en av oss borde tänka på.
Det var när vice talmannen Roger Nordlund (C) lyfte upp frågan om dagens politiska klimat i lagtinget under den senaste budgetdebatten strax före påsk som Johan Ehn bestämde sig för att ge sig in i diskussionen på nytt.
– Min största orsak var att vi just nu befinner oss i ett läge där det behövs många beslut som ska föra Åland vidare. Det är relationerna till Helsingfors, självstyrelselagens utveckling och många stora framtidsfrågor på det ekonomiska planet, säger han, och fortsätter:
– Det klimat vi har just nu är förödande för Åland och hade det sett annorlunda ut hade vi kunnat komma mycket längre på den politiska sidan.
Politisk mogenhet
Flera politiker som lyft problemet med debattklimatet har frågat sig om det är ett systemfel i dagens politik. Det politiska systemet i sig är det inget fel på, menar dock Johan Ehn.
– Det är den politiska mogenheten det handlar om, politikerna i systemet har möjligheten att göra den förändring som behövs. Jag tror inte att det finns något regelverk i världen som kan förhindra att diskussioner spårar ur. Man måste lyfta blicken och klara av att föra fram sakliga åsikter.
Han poängterar också att det i de allra flesta frågor som behandlas i lagtinget råder konsensus. De frågor som ”spårar ur väldigt” är ett fåtal, menar han.
– Men det är de stora frågorna som har betydligt längre perspektiv än dagspolitiken som lätt blir infekterade. Dem måste man få upp på banan och hitta vägen fram i – inte i fullständigt samförstånd nödvändigtvis, men så att man anstränger sig för att ta in allas synvinklar.
Johan Ehn betonar att han inte är rädd för debatten, och inte heller var det under sin tid i lagtinget.
– Det är flera som har uppfattat det så, att jag vill hitta kompromisser och släta ut allt, men det är inte det jag är ute efter. Jag vill att man funderar på vad man vill att slutresultatet blir i praktiken. Kan man svara på det har man en handlingsplan för hur man ska verkställa politiken.
Känslorna styr
Johan Ehn hänvisar till en rapport av Demokratirådet i Sverige som konstaterar att Sveriges politik inte har blivit mer polariserad, men att debatten har förändrats till att spela på känslor framom sakfrågor.
– Debatterna blir inte ideologiskt baserade, utan känslostyrda. Då blir de också mer uppslitande och skapar en grund för större misstro.
Som han ser det har alla som är aktiva i samhällsdebatten ett ansvar att lyfta de sakliga argumenten.
– Det gäller både oss politiker och opinionsbildare. Kan man inte hålla isär vad som är känslomässigt och vad som är det sakliga i debatten är läget väldigt farligt, för då försvinner allt förnuft, säger Johan Ehn, och fortsätter:
– Det är jätteviktigt att man kan föra fram sin sakliga åsikt och att man kan kritisera andras åsikter, men just nu ska det hela tiden förstärkas till dramatiska känslor. Det skulle jag vilja få bort ur debatten.
Hållbar politik
Ett bättre debattklimat är viktigt för att få till en hållbar politik, där större projekt inte bara hinner påbörjas innan de skrotas nästa mandatperiod, tror Johan Ehn.
– Man måste hjälpas åt internt i varje parti och diskutera hur man kan bli bättre på att flytta fokus från att jaga varandra till att utveckla och skapa en grund för det samhälle vi vill se framåt.
Han säger att när ett beslut har fattats handlar det om att se att demokratin har talat. Den förlorande sidan måste acceptera vad majoriteten vill, samtidigt som majoriteten har ett ansvar att hitta saker i minoritetens synpunkter om kan leva vidare.
– Det handlar om att konstatera att man sällan får exakt som man vill. Det har man anledning att fundera kring när man ska ta större beslut. För att få besluten verkställighetshållbara krävs det man får sådan bredd i beslutsfattandet att de inte kan kullkastas av små förändringar i valresultatet.
Inte bara Åland
En kort utblick från Åland gör det tydligt att det inte bara är här som samhällsklimatet har förändrats, menar Johan Ehn.
– Ser vi till Ungern och Polen, eller vår granne i öster, ser vi samhällen som vi absolut inte vill ha. Nu är jag inte orolig över att vi rör oss i den riktningen, jag tror inte att Åland kommer att bli det nya Polen. Men det är något man måste ha i åtanke varje gång man tillåter sig själv att gå över anständighetens gräns.
Han tycker att media och privatpersoner har ett ansvar över hur samhällsdebattens klimat har utvecklats. Samtidigt tror han att sociala medier har en stor påverkan på vad som sägs också i verkligheten mellan politiker i plenisalen.
– Det bekymrar mig att folk blir mer avtrubbade i vad man kan säga till varandra, det gör att stämningen i samhället blir väldigt hätsk.
Tror du det finns något sätt att råda bot på det fenomenet?
– Jag tror att alla inser att det finns något som är fel i debatten just nu, men att många hellre pekar på det man tycker att andra gör fel. Det gäller att vända spegeln mot sig själv och fundera på vad man kan göra bättre.