I landskapsregeringens arbete med att föra kommunreformen framåt, och hålla den tidtabell man har satt upp, har man bland annat via utredare Henricson Ab bett kommunerna utse representanter till koordinerande styrgruppsmöten för att gemensamt planera beredning av administrativa, ekonomiska och personalpolitiska frågor.
Hittills är det endast två av kommunerna som har utsett styrgrupper, Finström på norra Åland och Jomala på södra Åland. Flera kommuner har bordlagt ärendet i väntan på höstens val och i andra kommuner saknas intresse helt för att ingå i en dylik styrgrupp.
Ålandstidningen frågade kansliminister Nina Fellman hur samgångsavtalet påverkas av förseningarna och bordläggningarna:
– Det är ju så här att landskapsregeringens och lagtingets arbete i frågan redan är gjort. Vi har en lag som gäller och nu är det kommunernas ansvar att efterleva den lagen. Om det arbetet görs långsammare än det är klokt, sätter kommunerna bara sig själva i knipa.
Nina Fellman menar också att en rättsosäkerhet kan uppstå om en kommun väljer att invänta en ny maktkonstellation efter höstens val.
– Om man resonerar så att man i nuläget inget gör för att nästa landskapsregering kanske tänker annorlunda, vilket i och för sig är ett förståeligt resonemang, kan det bli problem för reformen att hinna med i enlighet med gällande lag.
I Sund saknades intresse att sitta i styrgruppen, vilken är din tolkning av det och vad säger det om reformens mottagande i kommunerna?
– Det oroar mig faktiskt, det är, och har så under en längre tid varit, svårt att få folk till kommunala uppdrag. Det är flera kommuner som just nu har problem att få en full lista av kandidater till kommunalvalet. Samtidigt är just det här en del av problematiken som gör att vi måste ha en reform, jag tror inte att det handlar om en politisk ovilja.
I syfte att komma vidare i arbetet jobbar man i landskapsregeringen med praktiska frågor kring exempelvis avgiftstaxor.
– Det är ju inte så att inget händer bara för att kommunerna inte utser representanter till styrgrupperna. Kärnan i hela reformen, enligt mig, är just bristen på folk i kommunerna och den symboliska kommunala oviljan att gå vidare. Det stärker egentligen bara min övertygelse att arbetet med reformen måste göras, säger hon.
Nina Fellman säger sig vara övertygad om att det arbetet går framåt, men att det är segt och långsamt.
– Det krävs att man tuggar vidare, men frågan kommer att gå framåt och förverkligas eftersom det är absolut nödvändigt. Det behövs en större helhet och samordning i de åländska kommunerna, säger hon.
Utredaren Marcus Henricson säger att de medvetet har lagt en väldigt snäv tidtabell redan från början.
– Och vi har insett att det strax innan ett val kan vara svårt för kommuner att fatta den här typen av politiska beslut.
Han menar ändå att kommunerna i egenskap av myndigheter i och med den i kraft varande lagen har ett ansvar att göra vad de kan för att hålla tidtabellen.
– Och det är kommunernas tjänstemän medvetna om, säger han.
Hur stor chans är det att tidtabellen håller enligt din bedömning?
– Situationen är inte direkt alarmerande, kommunernas beslut om representanter till styrgrupperna måste förstås fattas förr eller senare, men det finns tid för det ännu. Det är snarare beredningen av de praktiska frågorna som brådskar, då tänker jag på förvaltningsstadgar, styrdokument och serviceformer bland annat. Det arbetet kräver tid.
Marcus Henricson betonar att han har en stor förståelse för de förtroendevaldas ställningstagande, men vill samtidigt påminna om deras tjänsteansvar.
– Kommunerna saknar extra resurser för allt jobb en kommunreform för med sig. Det är där vi kommer in som utomstående experter för att vara behjälpliga. Arbetet måste påbörjas i höst för att hålla tidtabellen, oavsett politiska beslut, säger han och fortsätter:
– Vi kommer att jobba vidare på samma sätt, och vi utredare har upplevt att vi blivit väl mottagna i samtliga kommuner. Alla har tillhandahållit den information vi har behövt.

Peter Pussinen