I januari i år skrev Ålandstidningen om de nya reglerna landskapsregeringen antagit för grundskolelärare som utbildar sig i Sverige.
Reglerna ställer i viss mån till det för de som vill återvända till Åland för att undervisa. Lagtingsledamoten Harry Jansson (C) uttryckte kritik mot LR:s planer på att erbjuda en ettårig oavlönad anpassningsperiod för lärare som utbildat sig för årskurerna fyra till sex men som vill jobba med klasserna ett till sex.
– Det här är något vi från Centerns sida kommer att gå till botten med. Är det verkligen så här strängt man måste behandla de som är utbildade på svenska sidan, sade Harry Jansson då.
Utbildningsminister Tony Asumaa (Lib) kontrade med att reglerna dels var nödvändiga, och dels har gjorts så lindriga som möjligt.
– Behörigheterna för klass fyra till sex som man har i Sverige, finns inte i något annat nordiskt land, sade han.
20 års erfarenhet räcker inte
Henrik Löthman, utbildad till lärare i Sverige för årskurserna fyra till sex, kritiserar i ett öppet brev kultur- och utbildningsministern Tony Asumaa och avdelningschefen Niklas Stenbäck vid utbildnings- och kulturavdelningen.
Kritiken tar avstamp i ett beslut från den 30 augusti angående Henrik Löthmans validering av rollen som klasslärare.
– Jag har läst grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs fyra till sex på högskolan i Gävle, men får inte utan ett lämplighetsprov arbeta som klasslärare för årskurs ett till sex, säger han och fortsätter:
– Jag måste helt enkelt ha någon som kontrollerar att jag gör mitt arbete.
Vad är det du är mest kritisk till?
– Att jag måste ha en handledare trots att jag redan uppfyller alla kriterier, jag jobbade under en handledare i Strandnäs skola under hela fjolåret. Varför får jag ingen kompensation för min arbetslivserfarenhet? Jag har 20 års erfarenhet av arbete med den aktuella åldersgruppen, men nu måste jag plötsligt återuppta arbete under handledare. Hur är det ens möjligt?
”Inte rimligt”
Henrik Löthman säger att han kan godta det faktum att man behöver komplettera i utbildningen för årskurserna ett till tre, detta eftersom hans svenska utbildning inriktat sig på klasserna fyra till sex.
– Men det ter sig väldigt märkligt att de omdömen jag fått, och den arbetslivserfarenheten jag har, inte på något sätt kompenserar för det. Nu får jag samma behörighet som jag hade fått om jag hade läst till lärare direkt efter gymnasiet, det är inte rimligt, säger han.
Han ställer sig också frågande till lämplighetsprovet som ingen, enligt honom, vet något om.
– Enligt ryktet ska man kunna göra provet i januari 2020, men ingen vet vilken typ av prov det rör sig om. Ryktet säger också att man ska kunna visa att man behärskar den åländska läroplanen, något som jag har jobbat med under all min praktik i åländska skolor. Den är på inget vis ny för mig.
Henrik Löthman säger att han nu kommer att kallas till olika höranden i bland annat lag- och kulturutskottet.
”Likabehandlingsprincip”
Kultur- och utbildningsminister Tony Asumaa (Lib) säger att han fått ett mejl i frågan men att det här inte är en fråga på ministernivå.
– Det är något som sköts på tjänstemannanivå och jag är inte nog insatt för att ge ett korrekt svar på den här frågan. Men rent generellt kan jag säga att läraryrket är ett reglerat yrke som behöver valideras och alla beslut som tas går att överklaga. Det är viktigt att allt går rätt till enligt gällande lagar och regler, säger han. 
Tony Asumaa hänvisar vidare till tjänstemän som jobbar med dylika frågor dagligen, Ålandstidningen kontaktar därför avdelningschefen Niklas Stenbäck vid utbildnings- och kulturavdelningen.
– Vi har en likabehandlingsprincip att förhålla oss till i de här fallen. Reglerna kring validering är väldigt tydliga, för att få fullständig behörighet måste man tillgodogöra sig den pedagogiska utbildningen för årskurserna ett till sex, säger han.
Men Henrik Löthman jobbade under en handledare under hela förra läsåret, kompletterar inte det utbildningen?
– Man måste gå med en erfaren klasslärare under ett års tid, så vi kan få bekräftat att man tillgodogjort sig pedagogiken. I hans fall har han mycket erfarenhet av barn och ungdomar, vilket är positivt, men han har inte utbildningen för de årskurser som behövs.
”Beklagligt”
Niklas Stenbäck påpekar också det som Henrik Löthman själv tar upp, att man måste ha erfarenhet från att arbeta med ”större grupper”.
Hur definierar ni en ”större grupp” om man exempelvis jobbar i en liten skola i en mindre kommun?
– Det är naturligtvis en diskussionsfråga utifrån skolans möjligheter, men i våra riktlinjer finns uttrycket ”stor grupp”. 
Till sist vill Niklas Stenbäck också tillägga att man tar emot relativt många liknande ärenden.
– Därför är det viktigt att allt löper så smidigt som möjligt, men någonstans måste vi dra en gräns även om det är beklagligt.

Peter Pussinen