Landskapsrevisionen har granskat finansieringen av Högskolan på Åland förra året, som 2021 övergick till en delvis resultatfinansierad modell. Högskolan måste nå fem mål för att få utdelning på den resultatfinansierade delen, det viktigaste är att komma upp i ett visst antal studerande som tar examen.
2022 var den resultatfinansierade andelen av budgeten fem procent. Det ökas till 15 procent 2023, 20 procent 2024 och 2025. 2026 ska resultatfinansieringens andel vara 25 procent.
2022 var målet att 58 procent av de studerande som antagits fyra år tidigare skulle ta examen, men man nådde bara upp till 46 procent. Det innebär att cirka 100.000 euro uteblev.
Enligt högskolans rektor Johanna Mattila förstod man från skolans håll redan från början att det skulle vara omöjligt att nå examensmålet, det som är tänkt att vara en morot tappar därmed sin funktion.
– Vi visste att det skulle bli minus det här året, och att det kommer att bli det flera år framåt. Det finns ingen chans att kompensera för det. Målet borde revideras, och det borde ske i år, säger hon.
Hur mycket påverkar det verksamheten att 100.000 euro försvinner?
– Det tar bort marginalerna. När man behöver utveckla en verksamhet är det alltid svårare att komma upp därifrån.
Mer utvecklingspengar
Fem procent av högskolans totala budget är avsatt till strategisk utveckling av verksamheten. Johanna Mattila menar att det hade varit önskvärt med ett större, skilt anslag för utveckling.
– Om man skulle få extra utvecklingspengar i början skulle man kunna göra förändringar och skapa nya effektivare system. I stället blir det nu per automatik mindre och mindre pengar de här åren. Skulle jag fått välja hade modellen inte sett ut så här, säger hon.
”Vi anser att det vore skäl att utvärdera huruvida det skulle vara möjligt för högskolan att överskrida finansieringen, det vill säga att resultatfinansieringen skulle kunna överskrida maxbeloppet som nu fastslås, vilket skulle möjliggöra en större risktagning och att ett mål som överskrider förväntningarna skulle kunna finansieras till en viss gräns så att tillväxt skulle kunna finansieras och inte innebära en risk för högskolan”, föreslår man i rapporten.
Utvärdera motfinansiering
I revisionen skriver man vidare att en bolagisering av högskolan skulle kunna förtydliga finansieringen och möjliggöra extern finansiering på ett annat sätt än vad som i dag är möjligt.
Revisorerna anser att ett motfinansieringssystem borde utvärderas. I Finland fungerar det så att staten matchar finansiering som utbildarna får av näringslivet och privatpersoner, till exempel kan staten finansiera en euro per donerad euro.
”Motfinansieringssystemet som använts i Finland har gett ekonomisk stabilitet till högskolorna och universiteten och har visat sig vara ett bra sätt för att förtäta kontakterna mellan utbildningen och näringslivet”.
Färre tar examen på Åland
I revisionen konstaterar man att högskolan har fler studerande som avslutar sina studier utan att ta examen än vad man har i medeltal i Finland, och att kostnaden per studerande på Åland är betydligt högre än vad den är i Finland.
– I grunden stämmer det att vi är dyrare. Det som också tynger oss är att 65 procent av våra utbildningar är tekniska, tre av de fyra utbildningar som är tekniska är sjöfartsutbildningar. De är definitivt de dyraste som finns, säger Johanna Mattila.
Det pågår ett arbete för att få fler studerande att ta examen, till exempel genom att erbjuda mer flexibla studier.
– Det är något vi behöver komma tillrätta med, de senaste två åren har vi försökt förändra det. Exempelvis fick våra lärare ett nytt kollektivavtal i höstas som ger en ökad flexibilitet och innebär att vi kan börja göra saker annorlunda, säger Johanna Mattila.
