Landskapsregeringen presenterade i onsdags sin tidtabell för kommunreformen. Tidtabellen från i höstas, att fyra kommuner ska bildas på Åland innan den 1 januari 2021, sköts upp med ett år och flera etappar lades till i reformen.
Från att kommunindelningsutredningarna är klara i december har kommunerna ett halvår på sig att teckna samgångsavtal som i detalj reglerar hur de nya kommunerna bildas. Om kommunerna inte gjort det innan den 30 juni 2019 träder en kommunsamordnare in i bilden för att knyta ihop säcken.Innan lagtingsvalet nästa år fattar landskapsregeringen sedan det slutgiltiga beslutet om att dela in Åland i fyra kommuner. Därefter har kommunerna fram till den 1 januari 2022 att gå samman.
Hårt arbeteNär Ålandstidningen ringer runt till några av de åländska kommunerna är budskapet tydligt: Tidsplanen är för optimistisk.– Det är en hemskt ambitiös tidsplan. Ungefär sex månader för att sätta ihop ett samgångsavtal är inte lång tid och det kommer att bli problematiskt. I vårt fall är det fem organisationer som ska ha sina egna fullmäktigebehandlingar och processer. Det krävs ett politiskt hårt arbete, säger Jomalas kommundirektör John Eriksson.
John Eriksson säger att det är svårt svara på huruvida det kommer att vara möjligt eller ej. Inställningen i de olika kommunerna är avgörande, menar han.– Om kommunsamordnaren träder in i bilden ska det bli en intressant situation. Då har landskapet en hand i den kommunala självstyrelsen och i frågor som faktiskt kräver en organisations- och lokalkännedom. LR har varit tydliga med att man vill uppnå ekonomiska vinningar och isåfall måste man ta ställning till vilka dagis, vilka skolor och vilken personal som ska bli kvar.
Reformens kritiker har menat att den tvingande lagstiftningen i kommunreformen inte är förenlig med grundlagens bestämmelser om kommunal självbestämmanderätt.
Tror du att lagen kan stöta på problem i lagstiftningskontrollen?–  Man ritar om gränser uppifrån på ett sätt som inte gjorts förut och vi ska sätta oss in i lagen och kommer att skriva utlåtanden om det. Men det är ingen självklarhet och jag tycker att LR varit öppna och ärliga med att man rör sig i ny terräng.Efter onsdagens presskonferens meddelade Centern att man fortfarande har för avsikt att göra kommunreformen till en valfråga. Om man vinner valet är det sannolikt att man river upp reformen.– Det är i högsta grad en politisk fråga och en del av den demokratiska processen. Så fungerar systemet.– Det är enormt många parallella processer som pågår för tillfället med reformen, KST och räddningsmyndigheten. Arbetstiden måste tas någonstans ifrån och det är det som jag inte får att gå ihop, då ytterst få kommuner har rent administrativa chefer. All annan kommunal verksamhet måste fungera. Skattebetalarna betalar inte för att vi ska lägga verksamheten åt sidan och ägna oss åt reformprocesser.
Två fronter
Sedan en tid tillbaka har Finström, Geta och Sund på egen väg utrett ett samgående. Redan inom mars räknar Finströms kommundirektör Erik Brunström med att styrgruppen ska ha ett relativt färdigt förslag till samgångsavtal.– När det gäller Finström är det mest intressanta hur det här arbetet ska sammanfalla med vårt pågående arbete tillsammans med Geta och Sund. Där är utgångspunkten fortfarande att det ska förverkligas innan januari 2019.
Erik Brunström menar att arbetet med LR:s förslag hänger på hur de övriga kommunerna i regionen ställer sig till ett samarbete.– För politiker och tjänstemän i Finström blir det en utmaning att parallellt med att vi är jobbar med det återstående arbetet och förverkligandet av den frivilliga samgången förväntas engagera oss i nya kommunutredningar och samgångsavtal. Det kommer att bli svettigt. En spontan reflektion som jag gör är att det finns tid till 2022 så man kan ju fråga sig varför inledningen måste vara så skyndsam.
Hemskt pressatKurt Carlsson, kommundirektör i Hammarland, säger att det kommer att bli en utmaning att få ihop ett samgångsavtal innan den 30 juni nästa år.– Spontant så känns det väldigt pressat. Det verkar som att mycket ska hända innan valet och tidtabellen gör att man tappar andan lite.
I Saltvik räknar kommundirektör Ewa Danielsson med ett krävande arbete.– Tidtabellen verkar väldigt snäv och det kommer att bli tajt att få allting på plats. Det är mycket förankring som behöver göras om såhär stora processer ska genomföras. Nu står vi med flera kommuner som genom folkomröstning sagt att de vill fortsätta som självständiga kommuner och så ska samma kommuner enligt tidtabellen på cirka ett år ha samgångsavtal godkända av sina fullmäktige, det blir en märklig situation.
Ewa Danielsson tror att arbetet kan ta skada av den hastigt påtvingade tidtabellen.– Kommuner som sagt att de inte nödvändigtvis motsätter sig ett samgående ser kanske mera öppet på det. Men när det kommer direktiv och tidtabellen är snäv behöver man få tid på sig att ställa om i sitt tankesätt. Nu blir det påtvingat och jag tror att det kan påverka hur kommunerna förhåller sig till arbetet. 

Kevin Eriksson