Publikationen strävar till, att i begripliga termer, förklara Ålands och Ålandslösningens betydelse, men inte bara för oss ålänningar.

– Den ska också översättas till finska och engelska, säger Nina Fellman.

Bakom bokens uppkomst finns, enligt henne, en känsla av att det saknas litteratur i ämnet som inte är på forskningsnivå.

– Det har inte funnits material som beskriver helheten för vanliga människor.

För cirka ett år sedan diskuterade Nina Fellman därför saken med fredsinstitutets direktör, Sia Spiliopoulou Åkermark, och tillsammans beslöt de att jobba för en sådan bok.

– Vi ville beskriva Åland och på vilket sätt ålänningarna har formats av Ålandslösningen.

Något senare fick Nina Fellman ett arbetsstipendium från delegationen för informationsspridning vid Undervisnings- och kulturministeriet, och arbetet var i gång.

– Och vår föresats var hela tiden att involvera Ålands museum, vi ville inte ha en bok med endast bokstäver.

Den röda tråden

Inför utgivningen förkovrade hon sig genom att läsa allt som Ålands fredsinstitut har gett ut i ämnet.

– Och sedan fick jag glömma allt jag hade läst, säger hon med ett skratt och förklarar:

– Jag fick tänka lite som en journalist, att försöka beskriva komplicerade saker så att alla begriper. Man ska inte behöva vara expert för att ta till sig boken.

När texten väl var skriven, satte hon sig ner tillsammans med Annika Dahlblom och Pia Norrmén från Ålands museum för att få till stånd en bok som lockar till både läsning och bläddrande.

– Och lösningen blev att vi dels har en röd tråd som löper genom hela boken, dels ett jättestort bildmaterial från museets otroliga samling. Bilderna beskriver på ett fint sätt vanliga ålänningars vardag, säger Nina Fellman.

I samband med bokens röda tråd, som de facto är utformad just som en röd tråd, ställer skribenten ett stort antal frågor.

– Det är för att liksom markera att detta inte är en bok som ger alla svar – att det finns utrymme för egna funderingar.

Vilken är Ålandslösningens viktigaste funktion i dag, enligt din syn på saken?

– Internationellt används exemplet i många minoritetskonflikter för att se vilka delar som går att implementera just där. Det är nog en av de viktiga funktionerna, även om det finns fler.

Många nya lärdomar

Boken tar upp allt från antalet dagstidningar på Åland, via vårt parlamentariska system och hembygdsrättens regler, till kulturen, idrotten och skolan på Åland.

Du är ju garvad både som politiker och journalist, känner du att du ändå har lärt dig något nytt under tiden du skrev boken?

– Jadå, jag har lärt mig massor. Jag trodde ju att jag kan ganska mycket om saken, men insåg under tiden att det fanns massvis av saker som jag inte hade en aning om.

Kan du nämna ett exempel?

– Jag hade inte riktigt grepp om hur nära en en väpnad konflikt Finland och Sverige var när Ålandslösningen väl kom, det var väldigt nära.

Hur väl insatta tror du att vi vanliga ålänningar är i Ålandslösningen?

– Jag tror kanske att vi inte reflekterar så mycket kring den i våra vardagliga liv. Men många ålänningar som testläste boken inför utgivningen sade att de lärde sig flera nya saker.

Ett stycke i boken är tillägnat den åländska identiteten och hur man definierar åländsk kultur och identitet.

– Personligen tror jag att ingen människa bara har en identitet, att vara ålänning är väldigt olika beroende på vem du frågar. Men med det sagt tror jag ändå att det åländska samhället formar sina medborgare mer än många andra samhällen – just på grund av självstyrelsen och demilitariseringen.

Hur har boken tagits emot hittills?

– Den har sålt ganska bra och den fick ett fint mottagande på bokmässan förra veckan, så hittills känns det bra.