Uno Markström (1909-1977) är trots att han snart varit död i ett halvsekel ihågkommen på Åland som en begåvad fotograf. Han förknippas främst med förföriskt vackra naturvyer från Åland och kulturhistoriskt intressanta bilder av såväl kulturlandskap som människor. Uno Markström utgav redan i början av 1930-talet vykort och han var med och producerade de första egentliga bildverken över Åland. I november 1949 utkom den första boken, ”Åland – pärlan i Östersjön”, som Markström gjorde i samarbete med Jonny Holmberg. Utgivningen blev succéartad och boken uppskattades av såväl lokalbefolkning, emigranter som turister. Texten i boken var både på svenska och engelska. Redan två år senare kom uppföljaren ”Åland de tusen öarnas land”, en bok som Markström ensam stod bakom. Senare skulle han göra några mindre bildverk som även innehöll färgreproduktioner. De två första bildverken som utgavs i påkostat format, inbundna med hårda pärmar, var länge mycket eftertraktade. De kunde på åländska auktioner ännu på 1980-talet betalas med flera hundra mark. I dag är prisbilden en helt annan.
Uno Markström var också verksam som filmfotograf och han medverkade till exempel i Ålands turistförenings filmsatsningar. Redan 1938 var Markström sysselsatt med att dokumentera Åland på film med den av landskapsmedel inköpta filmkameran som ställts till Ålands turistförenings förfogande.
Uno Markström var ingalunda den första yrkesverksamma fotografen på Åland, men han var på sätt och vis en pionjär, inte bara genom att han sysslade med att ”photoshoppa” innan begreppet fanns, det vill säga redigera och förädla fotografier, utan också genom att han mångfaldigade och saluförde naturfotografier och landskapsbilder som konstverk. Fotokonsten är i dag oerhört upphaussad och priserna för fotokonst har skjutit i höjden på auktioner, men Markströms produktion har ännu inte upptäckts av den kundkretsen.
”Min far lade ner stor omsorg på sina fotografier och han kunde vänta i timmar på det rätta ljuset eller den rätta molnformationen. ”Markströmska moln” blev ett begrepp”, säger dottern Agneta Markström.
Uno Markström tillhörde en på handelns område synnerligen aktiv familj och han drev själv en affär i fotobranschen i Mariehamn. I sortimentet som utökades med presentartiklar såldes också färdigt inramade och handkolorerade Ålandsvyer. Dessa inglasade tavlor fanns i olika storlekar och hade prydliga passepartouter, ofta med en guldbronserad kontur kring fotografiet. De var signerade på passepartouten och motivet är angivet med en kort titel. Barbro Sundback, systerdotterdotter till Uno Markström, berättar att det var Unos andra hustru Irja f. Näätänen som handkolorerade fotografierna.
I tidningen Åland den 30 juni 1934 ackompanjerar signaturen ”S.O.M.M.A.R. Gäst.” en annonssida som hade rubriken ”Gör edra inköp hos våra annonsörer” med artikeln ”På uppköp i staden”. Skribenten, troligen någon av redaktörerna på tidningen, iklär sig rollen av en sommargäst som beskriver vad man kan köpa i Mariehamn utgående från annonserna på den aktuella sidan. Något vattentätt skott mellan redaktion och annonsavdelning var det inte fråga om på den här tiden. I Markströms butik låtsas redaktören att hans ”flamma” låter sig avfotograferas och dessutom köper hon ”några prima vyer”. Huruvida det rör sig om vykort eller de ovan beskrivna inramade tavlorna anges inte. Det är möjligt att det var först senare som de inramade fotografierna salufördes. Det var hursomhelst inte bara turister som köpte bilderna som souvenirer, utan de förekom även som presenter bland lokalbefolkningen. Länge har dessa tavlor betraktats som omoderna och fasats ut, men de börjar nu få en sådan ålder att intresset och nostalgivärdet för dem ökar. De förekommer ofta på andrahandsmarknaden och är absolut värda att tas tillvara!
Kjell Ekström
Fotnot
Tack till Barbro Sundback, Agneta Markström och Guy Sundberg för värdefull hjälp och faktauppgifter.
Övriga källor: Helge Sölgén: Tack och välkommen igen, om köpmannaföreningen och åländska köpmän under 70 år. Mariehamn 1999. Tidningen Åland.
Affärsfamiljen Markström
Familjen Markström var på många plan involverad i affärsverksamheter i Mariehamn. Amanda Markström, Unos mor, innehade i början av 1900-talet en mjölkaffär där Gustaf Eriksons rederikontor senare uppfördes. Hon skötte även en av de första kioskerna i Mariehamn, en kiosk som dottern Elsa investerade i efter sin första resa till Amerika 1914-1915. Ebba Markström, syster till Uno, innehade länge en parfymeriaffär i Mariehamn. Hon berättade den 24 april 1949 i Ålandstidningen att hon i mitten av 1920-talet skulle söka sig ett arbete i Mariehamn, men att hennes syster Karin Mickelsson som drev en parfymeributik i Åbo föreslog att hon skulle öppna en liknande affär i Mariehamn. Ebba gjorde så och hennes bror Uno kom att i samma lokaler driva den i artikeln nämnda fotoaffären.
Uno hade introducerats i fotograferingens konst av systern Edit. Affärsverksamheten bedrevs till en början i familjens stadsgård vid Strandgatan. Den flyttades 1939 till Boreniuska huset och 1965 till Helsingfors Aktiebanks nya hus vid Torggatan. Anita Johansson övertog sedermera affärsrörelsen. Butiksinredningen från den markströmska butiken finns ännu bevarad i Olle och Benita Strömbergs fotografiska museum i Pålsböle, Finström. Unos syster Elsa Rosenholm startade i sin tur butiken Härvan som sedan dottern Isabelle Sundback drev till 1984 då den övertogs av Charlotte Gottberg och fick namnet Duvan.
Familjefadern Carl Verner Markström (1870-1953) var född i Pålsböle. Han träffade sin fru Amanda på Haga kungsgård. Hon var utbildad mejerist från Norrköping. De flyttade vid sekelskiftet till Mariehamn och i familjen föddes tio barn. Ordstävet ”Käre vän, sa Markström” härstammar från den vänsälle Carl Verner Markström. Många sammankopplar det i dag med den mer ihågkomne sonen Uno, men det är alltså fadern som är upphovet till det. Carl Verner Markström hade många strängar på sin lyra. Han var forman, polis och också verksam i redaren och affärsmannen Erik Nylunds firma som ”clerk”. (KE)
