Långa väntetider till Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen (Bup) är ett problem sedan tidigare, men på senare tid har köerna vuxit sig ännu längre.

Det finns för närvarande ett rekordstort behov neuropsykiatriska utredningar, det vill säga att ta reda på om ett barn har en funktionsnedsättning som till exempel adhd eller autismspektrumtillstånd.

– Det har skett en lavinartad ökning av neuropsykiatriska remisser det senaste året. Det är viktigt att allmänheten och våra samarbetspartners är informerade om det och förstår vad vi går igenom just nu, säger Christian ”Snuffe” Johansson.

Vad den kraftiga ökningen av remisser beror på är svårt att ge något entydigt svar på, säger Snuffe Johansson. Fenomenet är detsamma i Finland och Sverige.

Det finns flera faktorer till att den psykiska ohälsan har ökat, pandemin är en av dem.

– Vi ser att barn och unga mår jättedåligt. Pandemin har gjort vissa saker mer akuta och distansundervisningen satte spår, säger han.

Arbeta gränsöverskridande

Men Snuffe Johansson tror också att man behöver titta ännu längre bakåt för att hitta svar på hur vi har hamnat i dagens sits.

– Vi har haft flera år med brist på skolpsykologer, ett tag fanns det ingen. Samtidigt har Kommunernas socialtjänst (KST) varit under uppbyggnad. Vi har brister jämfört med Finland när det gäller familjerådgivningar och tidigt stöd. Man behöver fundera bredare på vad som har lett till det här. Självklart blir det en hög belastning på Bup om allt samlas här. Ju tidigare man kan fånga upp saker i skolor, kommunal omsorg eller på primärvårdsnivå, desto bättre. Sedan blir det svårare. Det har gått ganska långt när det krävs specialistsjukvård, säger han.

Sedan årsskiftet har personalstyrkan på Bup minskat, av orsaker som pensionsavgång eller att personal sagt upp sig. Att det sker en viss personalomsättning är normalt, men man ska inte utesluta att överbelastningen påverkar, menar Snuffe Johansson. Att rekrytera personal till psykiatrin är generellt svårt, och ännu svårare till barn- och ungdomspsykiatrin, så ser det ut inom hela Norden.

Hur ska man lösa det här?

– Att bara tillsätta fler tjänster räcker inte. Det löser sig inte om vi så tredubblar personalen på Bup. Utan det behövs en förändring på samhällsnivå. Bup kan inte ensamt sköta de psykosociala tjänsterna på alla nivåer. Man behöver fundera tillsammans med KST, skolor och primärvården, och bygga upp en bättre basnivå för stödtjänsterna. Om vi bara bygger på Bup är det för sent i kedjan. Det krävs väl genomtänkta beslut.

Chefläkaren: Jobbar aktivt

Chefsläkare Jun Nagamori delar Snuffe Johanssons bild av situationen, och ser att den har försämrats efter årsskiftet.

– Bup har en pressad situation. Dels på grund av en bemanningskris, och dels på grund av den stora ökningen av utredningar av neuropsykiatriska funktionshinder, säger han.

Jun Nagamori, som tog över rollen som chefsläkare i december, säger att mycket av hans fokus de senaste månaderna har gått åt till att hantera covidkrisen. Men läget på Bup tas på allvar och ligger högt upp på dagordningen.

– I normala fall hade det varit mitt mest prioriterade ärende, säger Jun Nagamori.

Ålands hälso- och sjukvård arbetar aktivt för att lösa bemanningen på Bup.

– Vi jobbar aktivt för en omstrukturering. Man måste se över vilka funktioner Bup kan fylla i nuläget, säger Jun Nagamori och fortsätter:

– Men framför allt behöver man ha ett bättre samarbete med KST och tredje sektorn. Det finns ett upplevt behov av att möta den psykiska ohälsan generellt. Det är inte ett isolerat problem på Bup. Man behöver diskutera vad som kan fungera bättre och vad andra kan hjälpa till med i ett tidigare skede. Bup handlar om specialistsjukvård och är en remissinstans.

Efter flera år av brist på skolpsykologer har man nu lyckats tillsätta alla de sex tjänsterna. Jun Nagamori lyfter också att Studenthälsan fyller en viktig funktion för unga, som en etablerad och fungerande verksamhet dit man kan vända sig för att söka hjälp.