Liberalernas analys av det ekonomiska läget är att inflationen kommer att leda till en konstant högre prisnivå, men att inflationen kommer att mattas av. Det säger partiets vice ordförande Ingrid Zetterman, som också berättar att Liberalerna har tagit fram en rad förslag för att minska effekterna av nedgången.

– Vi konstaterar att det offentliga inte kommer att kunna kompensera hushållen för inflationen, det skulle kräva enorma insatser. Men vi ser en vinter framför oss som för många kommer att bli jättetuff. Ansvaret för att klara den måste fördelas mellan landskapet, kommunerna och hushållen själva.

Översyn av bidrag

Liberalerna anser att landskapet behöver göra en översyn av bidragssystemen, om en indexjustering behöver göras med utgångspunkt från att prisnivåerna kommer att ligga på en högre nivå under lång tid.

– Man bör göra analyser av de relativa fattigdomsgränserna som ger lägre högkostnadsskydd. Som till exempel med ÅHS, när ska man få ta del av det lägre högkostnadsskyddet?, säger Ingrid Zetterman.

Även bidragsnivåerna behöver en översyn enligt Liberalerna.

– Landskapsregeringen (LR) borde analysera bidragen som går ut för att se vilka som behöver justeras. Se över vilka som är helikopterpengar till alla och vilka som är stöd till dem som faktiskt inte kommer att klara vintern. Man behöver inte indexjustera alla bidrag, men man behöver göra en analys av vilka insatser som behövs.

”Superviktigt” stöd

Ett specifikt stöd som Ingrid Zetterman framhåller som extra intressant är det förebyggande utkomststödet.

– Det är superviktigt. Man vet att det är svårt att använda. Under pandemin fick kommunerna pengar till det som användes i väldigt låg utsträckning. Här borde man komma med tillämpningsanvisningar så att inte hushållen behöver rasera sina liv på grund av höga elpriser, utan man kan använda det förebyggande utkomststödet, säger Zetterman och tillägger att även lagändringar kan behövas.

Under de senaste åren har Liberalerna lagt en mängd budgetmotioner, och en som återkommit flera gånger är önskemålet om att jobbskatteavdraget ska återinföras.

– Det riktar sig till den breda allmänheten, men kan också användas för att snabbt ta oss ur lågkonjunkturen.

Skulle inte det påverka inflationen i fel riktning?

– Jo, men det rör sig om små pengar och det skulle gå ut till alla och inte bara en särskild grupp. Jobbskatteavdraget kommer inte att kunna laddas till fullo i det läge vi är i nu, utan vi föreslår att man går in för grundmodellen och sedan ökar laddningen år för år, säger Ingrid Zetterman.

Det skulle innebära att det jobbskatteavdrag som fanns under den förra mandatperioden, och som gav alla skattebetalare upp till 55.000 euro i årsinkomst ett avdrag om 100 euro per, återinfördes.

– Det är ganska små pengar för plånboken om man jämför med de ökande kostnaderna, men vi vill på sikt få upp avdraget. Vi behöver förbereda systemen för att få fart på ekonomin när vi går ur lågkonjunkturen.

Liberalerna vill att landskapet inleder samtal med de fackliga organisationerna för att se om ett avskaffande av dagens Ålandstillägg, som ges till offentligt anställda, skulle kunna finansiera ett jobbskatteavdrag.

Även företagarna kommer att behöva stöd de kommande åren, tror Liberalerna. Därför vill man framför allt att Åland ska trycka på Finansministeriet om en sänkt samfundsskatt.

– Vi ser stora sektorer som kommer att få det tufft, och vi ser redan stora rörelser mot minskad konsumtion. Sänkta samfundsskatter skulle ge högre investeringsvilja och högre vilja att anställa, säger Ingrid Zetterman.

– Det är något man behöver diskutera med Finland, men Åland borde trycka på för förändringar i samfundsskatten för hela landet. En justering nedåt ser vi som alldeles central.