Det finns en liten spricka mellan lib-c-regeringen och centerns lagtingsgrupp. Det framgick i går när Gun Carlson (c) efterlyste utökad självstyrelse som en åtgärd för att bevara Åland enspråkigt svenskt.
LAGTING Det blev en lång debatt i lagtinget om landskapsregeringens (LR) svar på högeroppositionens spörsmål om språkpolitiken. Oppositionen vill veta vad LR tänker göra för att komma till rätta med de strukturella fel i samhället som lett till det oproportionellt stora behovet av finska.
Ålandstidningen presenterade svaret den 27 mars.
Gun Carlson meddelade i centerns gruppanförande att centern stöder LR:s svar till 95 procent.
Mer självstyrelse
- Men LR borde också ha tagit med utökad självstyrelse som en åtgärd. Ju mer vi själva kan reglera, desto mindre påverkas språket. Här stöder jag Danne Sundman, sa hon.
Sundmans analys är att självstyrelsen inte på ett tillfredsställande sätt klarat av att bevara Åland enspråkigt svenskt.
- Utökad självstyrelse kryddad med mer samarbete med Sverige är lösningen, sa han.
Upp på regeringsnivå
Han anser att språkfrågan bör tas upp på regeringsnivå i Sverige, Finland och på Åland. Han vill ha en uppdatering av Ålandsöverenskommelsen där parterna enas om hur Ålands enspråkiga status ska bevaras.
Han föreslår också en översättnings- och tolkbyrå, bekostad av staten och anser att det är dags att fundera på en åländsk språklag.
Sundman underströk att han inte anklagar de inflyttade för den språkliga utvecklingen.
Järnridå i Skiftet
Åke Mattsson (lib) replikerade att ålänningarna kunde lära sig lite finska och därmed vara med på tåget.
- Vi lever ju mitt emellan Finland och Sverige.
Folke Sjölund (lib) anser att politikerna inte kan förbjuda näringslivet att anställa den personal man behöver.
- Skulle ett självständigt Åland klara sig utan finska? Ska vi dra ner en järnridå i Skiftet?
Inga pekpinnar
Lantrådet Viveka Eriksson (lib) konstaterade att även om alla handelshinder mot Sverige avskaffas riktar sig en stor del av det åländska näringslivet ändå österut.
- Det måste vi som politiker acceptera, inte komma med pekpinnar.
Hon håller ändå med om att det är ett problem att de ålänningar som studerar i Sverige riskerar bli utanför den åländska arbetsmarknaden eftersom de inte kan finska.
Raija-Liisa Eklöw (lib)tror inte att det är väldigt många unga ålänningar som stannar i Sverige på grund av finskan. Kanske bättre löner och karriärmöjligheter också inverkar, sa hon.
Tror på "försvenskning"
Roger Jansson (fs)tror att det tar länge än innan Finland i praktiken slutar fungera på både finska och svenska.
- Jag hoppas det tar hundra år. Jag vill vara med och kämpa för att Finland också i praktiken är ett tvåspråkigt land.
Han tror att på sikt kommer de ungdomar som utbildar sig i Sverige att återvända till Åland och "försvenska" Åland igen.
- Åland ska vara svensk- och mångspråkigt men absolut inte tvåspråkigt finskt och svenskt.
Befolkningen byts ut
Anders Eriksson (Åf) anser däremot att det är orimligt att jobba för svenskan i Finland. Han vill koncentrera krafterna på att hålla Åland enspråkigt svenskt.
Han anser nämligen att Åland nu sakta men säkert håller på att byta ut sin befolkning.
Danne Sundman (ob) föreslog en kläm till LR:s svar på spörsmålet. Den går ut på att LR inom detta lagtingsår ska återkomma till lagtinget med en redogörelse över konkreta och verkningsfulla åtgärder för att komma till rätta med språksituationen inom arbetslivet.
Debatten och klämmen bordlades i går.

Kerstin Österman