Landskapsregeringen (LR) har lämnat ett förslag till lagtinget på ny lagstiftning för landskapets tjänstemän. Målet med den nya lagstiftningen är att den ska säkerställa att landskapsförvaltningen fungerar rättssäkert, modernt och effektivt, sade finansminister Mats Perämaa (Lib) när han presenterade förslaget för lagtinget.
Termen tjänsteman föreslås bli det könsneutrala tjänsteinnehavare, något Obunden samling kritiserade.
– Det är helt okej att använda ord som är inarbetade och inte orsakar några problem. Vi ska inte ändra ord av politiska skäl när de är inarbetade standardbegrepp, sade Marcus Måtar (Ob).
Annette Holmberg-Jansson (MSÅ) höll med Ob.
– Det är bara löjligt att gå in och ändra. Bara för att. Det är att fokusera på jämställdhetsfrågor på fel sätt. Man skjuter över mål.
Lantråd Katrin Sjögren (Lib) sade att det inte var ett politiskt förslag.
– När vi fick lagförslaget på bordet hette det tjänsteinnehavare. Det har varit en naturlig del i lagberedningen.
Ändrar anställningar
LR föreslår att man renodlar avtalen för de anställda inom förvaltningen och myndigheterna så att endast de som utövar offentlig makt med stöd av lag med tjänsteplikt och ansvar ska vara i tjänsteförhållande. De övriga ska vara i ett anställningsförhållande.
Mats Perämaa sade att för tillfället är cirka 1.500 av landskapets 1.800 årsverken tjänsteförhållanden och återstående är anställningsförhållanden.
– Det kan bli så att siffrorna kastas om, att bara en femtedel är tjänsteinnehavare.
Han vill inte uttala sig som eventuella inbesparingar eftersom ändringen innebär avtalsförhandlingar.
Marcus Måtar sade att det finns en risk att det blir dyrare.
– Det är möjligt att folk kan anse att man behöver bli kompenserad när ens anställningstrygghet ändras. Men i det långa loppet torde landskapsorganisationen bli mer flexibel med den här lagstiftningen, sade han.
Anders Ekström (Lib) sade att utskottet behöver titta på beviljandet av tjänstledighet, speciellt under prövotid för ett nytt jobb. Det ska inte beviljas automatiskt, sade han.
– Om man har sökt jobbet, fått det och accepterat det, har man valt att gå vidare. Förvaltningen hamnar i limbo och det fördröjer rekryteringen.
För Moderat samling är lagförslaget en besvikelse, sade Wille Valve (MSÅ).
– Det visar ingen politisk vilja att minska årsverken.
Mats Perämaa sade att LR avser minska årsverken, men att det görs på andra sätt än i en lag om tjänsteinnehavare.
Förslaget skickades till lag- och kulturutskottet för vidare behandling.
Axplock ur förslaget
• Termen tjänsteman ändras till tjänsteinnehavare.
• Tjänstedelegationen försvinner och ansvaret för personaltvister läggs på avdelnings- och myndighetschefer.
• Anställningsförhållanden renodlas så att endast de som utövar offentlig makt anställs i tjänsteförhållanden, de andra anställs i arbetsavtalsförhållanden, som inte omfattar tjänsteplikt eller tjänsteansvar.
• LR får möjlighet att utse regeringsrepresentanter utanför Åland. De ska anställas för mandatperioden och ha LR:s förtroende, med exempel från Ålands representation i Helsingfors.
• Ändrade regler för permittering, bland annat förkortas tiden för att varsla om permittering från 90 dagar till 14.
• Ny tjänstebrottslag där alla bestämmelser om tjänstebrott samlas.
• Kommunerna hördes om det finns intresse eller behov att inkludera de kommunala tjänstemännen, som nu lyder under en blankettlag, i lagstiftningen. Mariehamn var emot en gemensam lagstiftning och två kommuner var för. De åtta övriga svaren ville ha en konsekvensanalys först, eftersom det finns betydande skillnader i hur kommunerna och landskapets förvaltning fungerar.