En orsak till det svaga skatteunderlaget i kommunerna är att avdragen i beskattningen minskar de beskattningsbara inkomsterna. Det innebär att den skatt som debiteras blir väsentligt lägre. Den verkliga skatten i förhållande till förvärvsinkomsten kan uttryckas som den effektiva skattesatsen.
Enligt den sammanställning som gjorts av Ålands kommunförbund var den effektiva skattesatsen 2018 i genomsnitt 11,96 procent, medan snittet för den nominella kommunalskatten låg på 17,51 procent.
– Flera kommuner har exceptionellt svag skattekraft. Det finns flera tydliga orsaker. Andelen invånare med sjömansskatt är stor i skärgårdskommunerna. Avdraget för utlandsinkomst slår hårt i exempelvis Eckerö och Kökar fastän skattesatsen inte är dålig. Dessutom är pensionernas andel i flera kommuner över 30 procent, säger förbundsdirektör Magnus Sandberg.
Dålig skattekraft
Förvärvsinkomsten på Åland var i medeltal 26.440 euro, de riksomfattande avdragen uppgick till 5.117 euro och de åländska avdragen till 432 euro. Den beskattningsbara inkomsten stannade därmed i snitt på 20.891 euro.
Kommunalskattebeloppet minskades dessutom av de avdrag som görs direkt mot skatten, 495 euro, och stannade på 3.163 euro. Till de sistnämnda avdragen hör bland annat underskottsavdrag på kapital samt det nya åländska allmänna avdraget.
En kommun sticker ut i materialet. Getaborna har stora åländska avdrag, i snitt 854 euro, och relativt stora avdrag direkt från skatten. Trots lägre riksavdrag än snittet blir återstoden ändå landskapets minsta. Effekten i reda skattepengar till kommunen påverkas dessutom av den låga inkomstnivån.
– Det här har varit känt i många år. Geta har en av Finlands sämsta skattekrafter. Avdragen slår hårt och kommunen har många låginkomsttagare, säger kommundirektör Gustav Blomberg.
Extremt avbräck
Getas effektiva skattesats blir endast 9,7 procent eftersom 7,8 procentenheter av kommunalskattesatsen på 17,5 procent äts upp av avdrag. Man kan också säga att kommunen bara får behålla 55 procent av sin skattesats. Ingen annan kommun i jämförelsen ligger under 60 procent.
– Det är en extremt låg andel. Vi höjde skattesatsen till 18,5 procent i fjol, men det ger så liten effekt, bara 60.000-70.000 euro, konstaterar Gustav Blomberg.
Även i Eckerö, Kökar och Vårdö försvinner över sju procentenheter, men de har en högre kommunalskattesats och får därmed ut en andel som ligger nära genomsnittet. Hammarland har den näst lägsta effektiva skattesatsen, medan Finström och Sottunga har de högsta.
Även andelen utlandsinkomster påverkar skatteutfallet. De kommuner som har den högsta andelen är Kökar med 13 procent, Kumlinge och Eckerö med 11,5 samt Brändö och Vårdö med tio procent.
Fler höginkomsttagare
Geta kommun gjorde 2018 en förlust på 350.000 euro. För att täcka den summan med skatteintäkter skulle Geta behöva 3,6 miljoner mera i beskattningsbar inkomst eller höja skattöret med 3,25 procentenheter.
Vilket av dessa alternativ är mera sannolikt?
– Det är en utmaning att hitta nya skattebetalare, men vi ser att välbärgade äldre börjar göra om sina sommarstugor till fast boende. Vi har haft ett par fall det senaste året. Nu bygger vi ut stamvattenledningen till Havsvidden och när det är klart om ett par år kan det bli intressant att bosätta sig där året om.
Enligt Gustav Blomberg har trenden i Getas ekonomi ändå vänt, delvis till följd av sparprogram, högre fastighetsskatt och höjda taxor.
– År 2019 blev bättre än befarat. Vi gjorde ett minusresultat, men blödningen har stoppats.
Kommunala skattesatser och avdragsandelar 2018
Kommun Ink.skatt % Avdrag % Eff. skatt %
Brändö 16,75 -5,58 11,17
Eckerö 18,50 -7,18 11,32
Finström 19,00 -6,27 12,73
Föglö 17,50 -6,36 11,14
Geta 17,50 -7,80 9,70
Hammarland 17,25 -6,50 10,75
Jomala 16,50 -4,74 11,76
Kumlinge 19,00 -6,70 12,30
Kökar 19,75 -7,59 12,16
Lemland 16,75 -5,18 11,57
Lumparland 19,50 -6,86 12,64
Mariehamn 17,50 -5,20 12,30
Saltvik 17,00 -5,85 11,15
Sottunga 18,00 -5,11 12,89
Sund 19,50 -6,91 12,59
Vårdö 19,00 -7,34 11,66
Åland 17,51 -5,55 11,96
Källa: Ålands kommunförbund
Jonny Mattsson
