Det är den vetenskapliga rapporten ”Finlands havsmiljö 2018” som granskat utvecklingen i havet åren 2011-2016. Mest alarmerande är näringsbelastningen och den efterföljande övergödningen. Enligt rapporten är näringsnivåerna kritiska i Finlands alla havsområden.
– Vi samarbetar med myndigheterna i Finland och har skickat över data för Ålands vattenområden. Situationen är densamma här. Inget vattenområde på Åland uppfyller god status, säger Susanne Vävare.
Rapporten fastslår också att 30 procent av Finlands bottenareal är störd. Störst är de övergödda havsbottnarna i Bottenhavets inre kustvatten samt i Skärgårdshavets och Finska vikens innerskärgård.
Susanne Vävare säger att situationen i den åländska skärgården inte är lika dålig som i den finska.
– Allt har sin grund i övergödning. Fosfor- och kväveutsläpp. Våra havsområden är inte lika utsatta, vi har inte lika mycket döda bottnar som i Finland.
Nedskräpning
En annan utmaning som varit på agendan den senaste tiden är nedskräpningen och framför allt förekomsten av mikroplaster i havet. Enligt rapporten finns det mer än tio mikroskräpartiklar per kubikmeter vatten på ytan i finska viken. Snittmängden för makroskräp på havsbottnen varierar mellan 0,2 och 0,5 skräp per kvadratmeter. Men nedskärpningsstatusen är svår att bedöma då datamängden är liten och tröskelvärden för god status saknas, konstaterar man i rapporten.
– Det har nyligen gjorts en undersökning av mikroplaster på Åland som ännu inte är publicerad. Tidigare underlag finns inte. Nedskräpningen i havet är en av de svårare sakerna att följa, det är besvärliga mätnings- och analysmetoder, säger Susanne Vävare.
Ulf Simolin, miljösamordnare på Mariehamns stad, som undersökt förekomsten av mikropartiklar i vattnet, säger att utredningen snart blir offentlig.
– Mikroplasterna finns i både dagvattnet och det vatten som kommer in till reningsverket. Vi har funderat mycket och tagit fram olika planer på hur vi kunde minska belastningen.
Ulf Simolin säger att mikroplaster inte är den enda utmaningen.
– Det är alla typer av föroreningar. Trafiken, olja, tungmetaller och näringsämnen. Mikroplasterna är grädden på moset. Även om Östersjön är mycket större än Åland så är många bäckar små. Lilla Mariehamn har också en påverkan.
Fisk och fågel
Rapporten har också granskat fågel- och fiskbeståndet i Finlands havsområden. Havsfågelpopulationen är dålig och den häckande populationen har minskat för flera arter. Framför allt alfågeln har minskat kraftigt. Havsörnen har ökat avsevärt de senaste åren.
Torskbeståndet i Finland är dåligt medan aborrens status fortfarande är klassad som god. I övrigt har inga större förändringar skett i fiskbeståndet.
Miljögifterna dioxin och PCB har minskat. I strömming från Östersjön har halterna minskat med 90 procent från 1978 års nivå
För Åland finns ingen information om fiskens tillstånd, men Susanne Vävare säger att fiskeribyrån regelbundet skickar information till Finland och att rapportens resultat därför också kan tillämpas på Åland.
Trots att havsmiljöns tillstånd i Finland är dåligt finns det positiva tecken. Näringsbelastningen från industrin har minskat och havets tillstånd börjat förbättras. Farliga ämnen i havet har blivit färre och halten av radioaktivt cesium och oljeutsläpp har minskat.
– Visst finns det ljuspunkter. Det finns ett stort engagemang och många som arbetar för att förbättra Östersjöns miljö. Både EU, HELCOM (Baltic Marine Environment Protection Commission), forskare, myndigheter, allmänhet och olika ideella organisationer. Medvetandet är stort och viljan att förbättra fiske- och rekreationsvatten samt undervattensvärlden är mycket stort, säger Susanne Vävare.

Kevin Eriksson