Marcus Måtar är den enda lagtingskandidaten som offentligt ifrågasatt varför man ska göra stora infrastrukturella investeringar i skärgårdstrafiken.
– Det ska inte finnas heliga kor. Man ska kunna diskutera allt.
Han är övertygad om att det inte har någon betydelse för befolkningsutvecklingen i skärgården, och tar som exempel att Föglös befolkning minskat trots att man fick en större färja i Skarven för tio år sedan.
– Under samma period har Lumparland upplevt samma sak. Det finns en liknande problematik på andra små orter, folk flyttar därifrån ändå, hur bra trafik det än är.
– När trafiken var som sämst var det som mest folk ute i skärgården, vad berodde det på? Inte hade det med trafiken att göra.
Samhället såg ju helt annorlunda ut då. 
– Sant. Vi försöker bygga mot en trend som heter urbanisering. Det är en trend i hela världen. Vi tror vi bygger bort den genom satsa att ännu mer pengar i trafiksystem. Jag säger nej, sätt pengar på annat.
Tänk utanför boxen!
Att en kortrutt skulle spara pengar på sikt är antaganden, menar Marcus Måtar. Det krävs annat för att återuppliva skärgården, hävdar han, och nämner bland annat skattelättnader och avgiftsfördelar för de bosatta.
– Nog kostar det också pengar, men det är inte lika definitivt och strukturbyggande.
Han säger också att man måste hitta alternativa lösningar. Varför ska den som behöver besikta bilen åka till fasta Åland? Kanske det kan göras på plats i skärgården.
– Skärgården är en patient som förblöder från alla möjliga sår. Men när patienten kommer in till akuten struntar man i plåster och bandage och gör i stället hjärttransplantation medan patienten förblöder. Det finns ingen politisk beställning från ålänningarna på det här.
Men kortrutten är ju ett demokratiskt beslut.
– Det är lite som kejsarens nya kläder. Alla är ense om att de är fina, men det finns inga kläder. Jag tycker inte att man satt örat mot marken och lyssnat ordentligt. Och just nu skulle jag inte säga att det är ett demokratiskt beslut.
Bland politikerna råder ändå enighet om att få ner kostnaderna, eller hur?
– Det finns andra sätt, man kan köra mindre också. Det verkar som man inte får säga det, men titta på trafikens omfattning, att man kör när det verkligen behövs. Jo, om du köper en ny bil drar den mindre soppa och du behöver inte reparera lika ofta, men du kan också köra mindre med din gamla bil och spara den vägen.
– Vi har fullt upp med att få fasta Åland, där mer än 90 procent av ålänningarna bor, att funka. Vi gör inga satsningar i glesbygden. Många tänker antingen tunnel eller bro och hybridfärjan. Jag säger ”Herre min tid, ut ur boxen, man kan tänka på fler sätt!”.
Se över turtätheten
Hur mycket får trafiken kosta? Går det att sätta en prislapp?
– Det är klart att det går. Kostnaderna får inte öka, inte när befolkningen minskar, och inte när motiveringen är att vi upprätthåller trafiken för att skärgården annars dör. Skärgården håller på att dö ändå.
– Det står var och en fritt att bo var man vill. Jomala och Mariehamn, det är dit folk flyttar. Och varför det? Det är där den service man vill ha finns.
Har inte samhället ett ansvar att upprätthålla trafik så att folk kan bo och verka i skärgården?
– Jo, till en viss utsträckning har man det. Det är lite som när du kommer till sjukhuset. De har en massa vård de kan ge dig, men viss vård får du inte eftersom det kostar för mycket. Det handlar om prioriteringar. Vi har nått gränsen när det blir för dyrt.
Var vill du skära?
– Man kan bra titta på vad för tonnage man kör. Varför köra Skarven mellan Degerby och Svinö, det kunde vara en Töftöfärja modell större. Man kan också titta på hela tidtabellssystemet. Vad säger att vi ska ha den turtäthet som vi har? Jag vill ha ordentlig statistik på beläggningen på de olika turerna. Och hur självklart ska det vara att vi har bilar med på färjorna precis hela tiden? Vi måste tänka i nya banor. Och så är jag skeptisk till alla små turer som går mellan holmarna. Är det en mänsklig rättighet att ta sig mellan Enklinge och Kumlinge från morgon till kväll?
Som svar på frågan om vi ska ha en levande skärgård svarar Marcus Måtar att det är klart att han vill det – men att ordet ”levande” kan ha olika betydelser.
Vad betyder det för dig?
– Att det finns människor som bor och jobbar där ute, att det finns butiker och skolor. 

Sandra Widing