Konstverket heter ”Marias knappar”, och är ett screentryck på björk- och ekfanér med bladmetall och silver. De största knapparna är 105 centimeter i diameter och de minsta 20. Vissa har fyra hål, andra två och en del inga hål alls. De är målade med akrylfärger med flera lager fernissa på, så att träet inte ska mörkna.
Knapparna ska föreställa de knappar Mariehamns första skolföreståndare Maria Johansson hade på sina dräkter i mitten och slutet av 1800-talet.
– Man kan tolka det så. Förstås lite fritt; konstnärlig frihet, säger Katja Syrjä och ler.
Mönstren på knapparna kommer från den tidens åländska kvinnodräkter, som Susan Hannusas, konservator på Ålands kulturhistoriska museum, låtit Katja Syrjä ta del av.
Hon visar fotografier på de färggranna dräkterna och de vackra silkesknapparna med olika mönster.
– När vi tittade på dem med lupp såg vi ännu fler detaljer, säger hon.
Men knappar kan också leda tankarna till undervisning, och utvecklingen från träbollarna på en gammal kulram till vår tids dator och dess knappar.
Viktigt vara med från början
Katja Syrjä är en av konstnärerna som blivit utvald att smycka den nya skolan. Hon fick frågan i somras när skolan redan stod klar. Vanligtvis – och det mest optimala, enligt Katja Syrjä – är att den aktuella konstnären anlitas redan i planeringsskedet.
– Det är viktigt att konstnären får informationen så tidigt som möjligt så att man kan samarbeta med arkitekten och beställaren. Offentlig konst ska vara integrerad i konstruktionen. Det ger det bästa resultatet för konstnären, användaren och byggaren, och även kostnaden blir mindre, säger hon.
När en konstnär anlitas i efterhand måste personen ta hänsyn till arkitekturen. Vissa idéer går att förverkliga, andra inte, antingen av praktiska eller ekonomiska skäl.
– Det skulle ha varit bättre om jag hade fått komma in tidigare, men jag är jätteglad att jag fick uppdraget! Alla har varit väldigt positiva, säger hon.
Men det är inte första gången Katja Syrjä gör offentlig konst. Hon har anlitats både i Åbo och Helsingfors samt i Sverige. Då har det köpts in färdiga verk, men hon har också gjort beställningsjobb.
Bok gav inspiration
När Katja Syrjä fick frågan om att smycka Övernäs skola råddes hon att göra något som hon redan håller på med, eftersom hon inte hade särskilt mycket tid på sig.
Katja Syrjä hade blivit förtjust i huvudentréns höga utrymmen och de runda fönstren, och eftersom hon hållit på med knappar i sina litografier var valet givet.
– Sedan började jag leta efter någon historia. Jag  brukar ha en historia i mina konstverk, antingen från naturen eller kulturen.
Hon läste Gyrid Högmans bok ”Den åländska kvinnans historia 1700–1950” och kom på så sätt i kontakt med Maria Johansson.
– Det var inte så vanligt att kvinnor på den tiden fick fortsätta i skolan och bli lärare. Det lyfter lite den åländska kvinnans historia, säger Katja Syrjä.
Övriga konstnärer som smyckar Övernäs skola är Dick Häggblom, Fredrik Lindén, Johan Karlsson och Pernilla Hurme.
Enligt enprocentprincipen reserverar Mariehamns stad en procent av byggkostnaderna för utsmyckning av nya byggnader. 63.500 euro är reserverat för inköp av konst till Övernäs skola.

Sandra Widing