Mopedbilar blir allt vanligare på vägarna, de senaste åren har det skett en explosionsartad ökning. Statistiskt har var tredje ålänning i åldern 15-17 år det fyrhjuliga fordonet, vilket gör Åland till Finlands starkaste fäste för mopedbilar.
Det är inte bara ett sätt att transportera sig från punkt a till punkt b, runt körningen finns en umgängeskultur med sociala koder. Kvällstid åker ungdomarna runt för nöjes skull och möts upp vid parkeringsplatser eller i garage.
Ålandstidningen ger sig ut en lördagskväll för att ta reda på varför åkdonet är så omåttligt populärt bland unga, och hur vanorna runt körningen ser ut.
Vi åker alltid två tillsammans. Man sitter och pratar och lyssnar på musik.
Målet är att hitta ett mopedbilsgäng. Enligt hörsägen brukar de samlas vid parkeringar och i garage, men den här kvällen ekar det tomt. Först på sista försöket vid 22-tiden blir det träff. På en parkering vid Västerhamn skymtas ett tiotal tonåringar som har stannat till med sina mopedbilar.
De flesta går på Ålands lyceum, ett par av dem är niondeklassare i någon av stadens skolor. De är överens om att den stora fördelen med mopedbil är att man håller sig varm och torr oavsett väder.
– Vanlig moped är tio gånger roligare att köra, men nu är det så kallt ute att man inte vill, säger Filip Lehtinen.
– Moppebil går bra att köra på vintern också, om man bortser från att det går långsammare att köra i kylan, säger Melvin Latvala.
S-Market mest populärt
Mopedfordonet ser ut som en liten bil, och det finns plats för både packning och en passagerare.
– Vi åker alltid två tillsammans. Man sitter och pratar och lyssnar på musik, säger Aron Jansson.
– Man vill inte sitta och åka runt helt själv en hel kväll, det är roligare att ha någon att prata med. Vi brukar höras och bestämma att vi kör, sen kör man bara runt. När man inte orkar mer stannar man och hänger med andra. Det är så vi umgås, vi är sällan hemma hos någon. Vi är mest ute och kör, säger Filip Lehtinen.
Saknas det ett ställe att vara på, hade ni föredragit det?
– Nej. Det handlar mer om att vi tycker det är mer kul att köra, det är därför vi gör det, säger Filip Lehtinen.
Många moppebilsförare är ute varje kväll, det finns flera favoritstopp.
– De populära platserna är Jysk, Maxinges parkering, Badhusberget, Lilla holmen och Västerhamn. På sommaren är det skyttebanan vid Vikingahallen, säger Jesper Eriksson.
Vägen bakom Medimar då, den som kallas ”vändis”?
– Där är det mest moppar som bränner däck, säger Hugo Wikstrand.
Den hetaste träffpunkten för mopedbilarna är vid S-Market i Jomala.
– Där kan det bli mest samling. Man kan köpa godis i affären och sen stå på parkeringen, säger Jesper Eriksson.
– Som mest folk är det runt klockan 21-22, säger Filip Lehtinen.
Känner alla alla?
– Ja nästan. Men man är inte med alla, säger Jesper Eriksson.
Kostar som en liten bil
Enligt ungdomarna har många elever vid Ålands lyceum egna fordon. Även många niondeklassare har moppebil, men gänget menar att det skiljer sig lite åt mellan skolorna i staden.
– Det är vanligare att folk i Strandnäs har moppebil än i Övernäs, säger Jesper Eriksson.
– I min klass är det minst fem som har, säger Melvin Latvala, som går i nian i Strandnäs högstadieskola.
Han fortsätter:
– Det är förvånansvärt många som har mopedbilar, med tanke på vad de kostar. En nytillverkad kan kosta uppemot 20.000 euro. Många köper begagnade, det kan kosta mellan 3.000 och 10.000 euro.
Inga genvägar till perfekt ljud
Mopedbilen ska pimpas så att den sticker ut. Fordonen är smyckade med personliga markörer, som dekaler och doftisar. Men det finns också tillbehör som är nästintill nödvändiga.
– Ledlights överallt ska man ha, säger Aron Jansson om belysningen.
– Bra ljud också, säger Melker Kalm.
Det är alltid trevligare att lyssna på bra ljud än på skrammel.
På frågan om vem som har Ålands coolaste mopedbil pekar alla på en person och svarar:
– Melvin. Lätt.
Melvin Latvalas mopedbil har mönstrade fälgar, ledlights, doftgranar och minikyl. Men den verkliga statushöjaren är ljudet. Hans moppebil har fyra högtalare i varje dörrsida och i bakluckan ligger en enorm baslåda.
– Ingen har riktigt lika bra högtalare, säger han.
Musiken är en viktig del av åkandet, men det är inte någon särskild musikgenre som gäller.
– Jag kan lyssna på allt. Men det är alltid trevligare att lyssna på bra ljud än på skrammel, säger Filip Lehtinen.
Frihet under ansvar
För att få mopedbilskortet i handen är det obligatoriskt att gå en utbildning. För framtida körkortstagare kan körvanan vara gynnsam. Många unga upplever en frihetskänsla med egen mopedbil, man blir mindre beroende av kollektivtrafiken eller skjuts av vuxna.
Men det finns också kritik mot mopedbilarna. Trots att de ser ut som små bilar är krocksäkerheten lägre. Med en toppfart på 45 knyck anses de av många vara rullande bromsklossar i trafiken.
– Irritationen kan märkas av i trafiken. Vissa förare är snälla, andra är det inte, säger Jesper Eriksson.
Det är nästan helt tomt i Västerhamn, men gänget brukar få tillsägelser om att de inte ska stå och ta upp parkeringsplatser som behövs till båtpassagerarna. Det är ändå dags att dra vidare. Den blinkande och dunkande karavanen av mopedbilar lämnar platsen.
Vissa förare är snälla, andra är det inte.
Problem med överfulla parkeringar vid skolgårdar
Antalet mopedbilar har ökat så kraftigt att Ålands lyceum har fått problem med att lösa parkeringsplatser åt alla. Det är inte lätt att hitta någonstans att ställa sig, och eleverna parkerar lite varstans.
– Det har ökat enormt och vi har inte plats med alla bilar, mopedbilar, moppar och motorcyklar på vår parkering. Så har det egentligen varit ett antal år men mängden mopedbilar har ökat avsevärt. De parkeringsplatser som är avsedda enkom för mopedbilar räcker inte på långt när till. Det innebär att man parkerar på andra platser – mot Idrottsgården, WHA, och egentligen alla allmänna parkeringsplatser som finns att tillgå i närheten av skolan, säger Marcus Koskinen-Hagman, rektor vid Ålands lyceum.