Bokslutskommunikén för perioden januari till december 2022 visar en minskning i rörelseresultatet med sex procent till 46,1 miljoner euro, jämfört med 49,2 miljoner euro för samma period året innan. Resultatet är ändå bankens näst bästa någonsin och för den underliggande affären en fortsättning på den positiva trend som egentligen började redan 2017.

– Det är ett resultat jag är nöjd över. Vi når inte riktigt upp till förra årets toppnotering men vi är där och nosar trots att 2022 var ett speciellt år, säger Peter Wiklöf.

Han konstaterar i och för sig att inget av de tre senaste åren varit normala, men det som skiljer 2022 från 2020 och 2021 är kriget i Ukraina, elkrisen och inflationen.

– Det gjorde att både aktiemarknaden och räntemarknaden gungade betänkligt under förra året. 2022 förlorade du både på aktiemarknaden och på räntemarknaden.

Positiva flöden

Under året sjönk Ålandsbankens aktivt förvaltade kapital med tolv procent, det beror på att aktie- och räntemarknaden sjönk. Tittar man på de underliggande nettoflödena fick banken under året in 504 miljoner euro i nytt förvaltat kapital.

– Det är inte lika mycket som de 840 miljoner euro vi fick in 2021, men med tanke på förutsättningarna är det en minst lika stark prestation.

Utlåningen till allmänheten minskade med 484 miljoner euro eller 10 procent, vilket främst förklaras av att Ålandsbanken under året överlät sin svenska bolåneportfölj till hypoteksbolaget Borgå. Underliggande växte utlåningen med 530 miljoner euro.

De förvaltade bolånen redovisas i bokslutet för 2022 som en ny affärsvolym i form av förvaltade bolån. Den uppgick den 31 december till 1,3 miljarder euro och genererar löpande provisions- och it-intäkter för Ålandsbanken.

Kärnintäkterna ökade

Bankens kärnintäkter, alltså provisionsnetto, räntenetto och it-intäkter, ökade under året med tre procent till totalt 170,1 miljoner. Det var dock bara räntenettot som ökade, och det trots lägre utlåningsvolym på grund av överlåtelsen av den svenska bolåneportföljen. Räntenettot ökade med 3,5 miljoner euro eller 21 procent och det förklaras av de stigande marknadsräntorna.

Under det fjärde kvartalet tog räntenettot dessutom över från provisionsnettot som bankens bästa resultatfaktor. Provisionsnettot backade knappt från 79 miljoner euro till 78,4 miljoner euro.

– Men provisionsnettot har med tanke på förutsättningarna stått emot bra och vi har förutsättningar att göra mer där tack vare inflödet av nya kunder och nytt kapital.

Även it-intäkterna minskade något.

Enda dåliga

Ålandsbankens intäkter ökade under året med fem procent till 184,1 miljoner euro och kostnaderna steg med åtta procent till 131,8 miljoner euro. Nedskrivningarna ökade med 24 procent till 6,2 miljoner euro.

– Nedskrivningarna är det enda jag inte är glad över och de förklaras av ett engagemang i Sverige med bedrägliga kunder. Vi har en brottsförsäkring och är i diskussion med vårt försäkringsbolag. De här personerna är nu dömda för brott så det finns inte längre några tvivel om att det som skett varit brottsligt.

Föreslår rekordutdelning

Efter fjolårets rekordutdelning på totalt två euro kryddar Ålandsbankens styrelse sitt dividendförslag inför stämman i vår. Förslaget är att dela ut en ordinarie dividend på 1,60 euro per aktie, samt en tilläggsdividend på 0,45 euro per aktie – totalt 2,05 euro. Tilläggsdividenden är kopplad till överlåtelsen av den svenska bolåneportföljen eftersom den lägre utlåningsvolymen minskar behovet av eget kapital.

– Det är den högsta nivån någonsin, säger Peter Wiklöf.

Med anledning av ett fortsatt inflöde av nya kunder och nytt kapital och marknadens förväntningar på att inflationen ska börja återgå under 2023 räknar Ålandsbanken med att resultatet för 2023 kommer att vara väsentligt bättre än 2022.

– Trots att vi nosar på rekordresultat i år har vi förväntningar på ett väsentligt bättre resultat nästa år. Vi går in i 2023 med stor tillförsikt även om det fortfarande finns en del osäkerhetsfaktorer.