Ålands socialdemokrater håller på torsdagen ett panelsamtal med rubriken ”Vad händer inom åländsk sjöfart?”. Bakgrunden är den senaste tidens händelser, där Viking Line dels blivit ägare till 17 procent av aktierna i Rederi Ab Eckerö, dels sålt fartyget ms Rosella med konsekvensen att den nuvarande snabbrutten Mariehamn-Kapellskär inte har någon trafik efter den 8 januari.

I panelen sitter såväl Viking Lines vd Jan Hanses som Eckerölinjens vd Tomas Karlsson samt Mariehamns hamns vd Alef Jansson och professorn i sjörätt Henrik Ringbom. Moderator är lagtingsledamot Nina Fellman (S).

Jan Hanses inleder diskussionen med att säga att Viking Line gjort två oerhört stora satsningar i och med fartygen Grace och Glory på Åbolinjen.

– Det svarar på frågorna om vi bär vårt samhällsansvar och om vi fortsätter med trafiken. Ja, vi kommer att göra det 30 år framåt i tiden, säger han.

Men Viking Line fick ett så bra erbjudande på Rosella att slutsatsen blev att man måste sälja. Nu när Rosella är såld går det inte, med tanke på Ålands litenhet, att förvänta sig en lika tät snabbruttstrafik som tidigare, enligt Jan Hanses.

– Däremot erbjuder det här en möjlighet för Eckerö att utvecklas, säger han.

Jan Hanses tror därmed att det finns en framtid för en snabbrutt mellan Åland och Sverige.

–  Men vi måste acceptera att den knappast kan upprätthållas av två rederier.

46 procent kortare

Nina Fellman frågar om det betyder att Mariehamn är ”ute ur leken” som hamn för snabbruttstrafiken.

– Jag är minst lämpad att avgöra det, men för min del uppfattar jag att Mariehamn är den naturliga destinationen, säger Jan Hanses och tillägger att uttalandet görs med respekt för Eckerös koncept.

Tomas Karlsson säger att man inom Eckerökoncernen har byggt upp trafiken på det sätt man tycker är mest lämpligt.

– Vi fortsätter att fokusera på Grisslehamn-Eckerö, säger han.

För många ålänningar kan det kännas långt till Eckerö, säger han. Men det är där som den kortaste vägen till Sverige finns. Det handlar om en 46 procent kortare resa än mellan Mariehamn och Kapellskär.

Batteridrivet fartyg

Henrik Ringbom ser alla miljökrav inom sjöfarten kring bränslen och drift – det finns tiotals av dem på global nivå och EU-nivå – som en möjlighet för den som snabbt tar sig över tröskeln.

– Det finns väldigt stora ekonomiska orsaker till att vara framåt på den här punkten, säger han.

Det kan dock vara svårt att veta vilken typ av drift man ska satsa på, något som Jan Hanses bekräftar.

– Vi valde LNG i och med Grace och fick mycket beröm för det. Nu börjar man ifrågasätta det. För tillfället ser vi ingen lösning som vi kan gå in för och tro att vi har trafik i 30 år utan att bli utsatta för kritik.

Henrik Ringbom säger att batteridrift och grönt producerad el borde klara de flesta fallgropar. Och Tomas Karlsson säger att Eckerös trafik troligtvis kommer att bedrivas med ett batteridrivet fartyg i framtiden.

– Jag vet inte när vi kommer dit, men vårt fartyg är inte heller särskilt nytt, säger han.

Han säger också att rederiet hade en grupp som jobbade ganska fokuserat med en ”ny ms Eckerö” före pandemin.

– Det var bra att vi inte gjorde beställningen då.

Vill se undantag

Henrik Ringbom uttalar sig även om det så kallade ”samhällskontraktet”, där olika former av samhällsstöd kan anses binda rederier att ta ansvar för trafik och transporter

– Det är en märklig sak. Det finns ju inget kontrakt, säger han.

Enligt Henrik Ringbom skulle båda sidor kunna vinna på att sådana villkor faktiskt framgick i verkliga kontrakt.

Jan Hanses är av en annan åsikt.

– Man har ett samhällskontrakt inom Gotlandstrafiken och det är väldigt kostsamt. Jag tycker inte att det är en bra lösning. Jag tror mer på att vi ska fortsätta med den marknadsdrivna trafik som vi har byggt upp.

Han tycker även att man bör ta vara på de undantag som är möjliga enligt EU:s miljöregelverk.

– Viss verksamhet är dåligt lämpad för att minska koldioxidutsläpp, medan andra är lämpade för det. Man borde kanalisera åtgärderna dit man får mest effekt. Hit hör inte sjöfarten.

Nina Fellman frågar vad som händer om skatteundantaget försvinner.

Trafiken minskar, svarar Jan Hanses och säger att det skulle vara ett gift för trafiken att ta bort taxfreeförsäljningen.

– Det skulle få stora konsekvenser, instämmer Tomas Karlsson.

Utan skatteundantaget blir Helsingforstrafiken till Åland ungefär så som Gotlandstrafiken är i dag, säger han.

– Och då tror jag inte att vi kommer att ha någon trafik till Sverige, för det tror jag inte att finska staten vill betala för.

”Vi klarar det”

Alef Jansson säger att blir ett stort tapp för Mariehamns hamn att Rosella försvinner.

– Rosella har haft absolut flest anlöp i hamnen. Före pandemin var det över 800 stycken per år.

Han nämner också att från och med den 8 januari kommer en majoritet av trafiken i hamnen att äga rum på natten.

– Men vi klarar det här. Vi ska jobba hårt för att hålla servicenivån och konkurrenskraften.