I dagsläget består Optinovas styrelse av sex personer, varav fyra är ålänningar. Vid nästa stämma, förmodligen i juni, kommer man att återgå till en styrelse på fyra personer, hälften ålänningar och hälften svenskar. 
– Vi har gått på kompetens och tagit vad vi tycker är jätteintressanta styrelsemedlemmar som vi tror är viktiga för bolaget för att hålla sig ajour i framtiden, säger Rebecka Eriksson.
Ägarna, det vill säga Eriksson Capital där hon sitter som vice vd, är väl medvetna om att man därmed inte uppfyller näringsrättens krav om två tredjedelar ålänningar i styrelsen.
Hur kommer ni att agera på det?
– Det har vi inte bestämt ännu. Det går att söka undantag, men det känns som en väldigt onödig regel. Det här är ett bolag som till 100 procent ägs av ålänningar och har verkat här sedan 1971, grundat av svenskar. Att behöva ansöka om näringsrätt känns bakvänt och gammaldags. Det finns ett intresse i att inte göra det, att inte söka dispens, för att skapa en diskussion: Är näringsrätten vettig för Åland? Gynnar den Åland eller skapar den hinder?
Hon frågar sig vad som händer om man inte uppfyller kraven, och vilka följder det kan få.
– Ett enkelt alternativ är att registrera bolaget någon annanstans.
Enligt uppgift till Ålandstidningen funderar ni på att registrera bolaget i Uppsala. Stämmer det?
– Det är inget vi tittat närmare på eller utrett. Vi anser att bolaget ska vara registrerat på Åland för det är här vi är verksamma. Utgångspunkten är att det ska vara åländskt. Personligen tycker jag inte Uppsala är ett alternativ, Helsingfors är mer logiskt. Men vi är inte där ännu. Vårt första steg är att prata med politikerna.
Att inte ansöka om dispens, är det ett sätt att försöka provocera fram en lagändring?
– Det är ett sätt att lyfta fram att reglerna som de nu är skadar Åland och behöver ses över, helt enkelt.
Tillför kompetens
Rebecka Eriksson ser inte en utökning av antalet styrelsemedlemmar som ett alternativ för att uppnå kraven i näringsrätten. Fyra-fem personer är en lämplig storlek på en styrelse, anser hon.
– Ska vi utöka styrelsen med ålänningar bara för att de är ålänningar? Jag vet inte vad hembygdsrätten gör för skillnad för Optinova.
Hon ser flera fördelar med utomstående i styrelsen. Inte bara för att de tillför kompetens till bolaget och i förlängningen också samhället, utan även för att de kan bli ambassadörer för Åland utanför landskapet.
Bra att utreds
Frågan om, vad många företag anser, en föråldrad näringsrätt är på intet sätt ny. Intresseorganisationen Ålands Näringsliv har också i omgångar lyft behovet av en modernisering.
Rebecka Eriksson har inget svar på hur näringsrätten borde se ut, men hon framhåller vikten av att underlätta för företagen i stället för att skapa hinder. Att vara protektionist fungerar inte i dagens globala värld, säger hon.
Hon välkomnar därför att landskapsregeringen tillsatt en arbetsgrupp för att se över jordförvärvs- och näringsrätten. 
– Det lilla jag hört bådar gott. Att man inser att det här inte är en modern, gynnsam lagstiftning för Åland.

Sandra Widing