I början av 90-talet valde Föglö kommun att tacka nej till att bli en del av Ålands vatten och satsade i stället på en egen avsaltningsanläggning.Sedan 2005 har anläggningen varit i bruk och försett invånare och industri med vatten. Det senaste året har salthalten i vattnet stigit, trots att service på reningsanläggningen genomförts av det företag kommunen anlitat. Efter ny service blev det bättre, men inte bra, och kommunen valde att i stället köpa servicetjänsterna från en annan leverantör.Problemet var de membran som är vitala i processen att rena havsvattnet.– En fjärdedel av membranen ska bytas varje år och en fjärdedel ska vara nytvättade. Men jag tror att vi bara fick tvättade membran, säger Hasse Skaag.Membranen kan tvättas ett antal gånger och blir nästan som nya, men bara nästan. Och Hasse Skaag tror som sagt att avsaknaden av helt nya membran gjorde att saltnivån steg till ett värde på 700, det ska ligga runt 300.Hur märktes det att vattnet var för salt, kändes det på smaken?– Salthalten steg långsamt, så för oss som dricker vattnet varje dag märktes det inte. Men om någon kom hit från till exempel Mariehamn skulle det säkert smaka annorlunda, säger Hasse Skaag, som tillägger att man inte haft några problem med bakterier i vattnet, det är bara saltet som spökat.Som det skaDen nya firman har nu satt i nya membran och nivåerna på skärmen som styr hela systemet läser 291. Vattnet är som det ska vara.Men en olycka kommer sällan ensam. Vid sidan av problemen med membranen sprack också de stora sandfiltren som utgör grovfiltreringen av havsvattnet.– Men det hade nog inget med de andra problemen att göra, utan var nog otur att det hände. Sandfiltren är i plast och egentligen dimensionerade för rening av simbassänger. De ska klara 4 kilobars tryck. Vi kör i 3,2 hela tiden. Dessutom blir det variationer i trycket när vi backspolar dem rena.– Och plast åldras ju. Filtren har varit i bruk i 12 år, och tidens tand gjorde nog sitt.I huset där hela reningsanläggningen finns inrymd dundrar de stora pumparna på en ljudnivå som inget arbetsplatsombud skulle ge tummen upp till. Anläggningen dundrar på medan Hasse Skaag förklarar hur vattnet tar sig genom de olika filtren och membranen ut till den stora lågreservoaren bakom reningsverkshuset. I den ligger för närvarande 120 kubikmeter vatten och väntar på användning. Reningsverket tillverkar 9 kubikmeter vatten varje timme det är i drift.Toppar på morgonenJust när Ålandstidningen kommer på besök är det låg nivå på användningen av vatten i Degerby.– På dagarna går det tre till fem kubik. Vi har toppar på morgonen och på kvällen när folk använder mer vatten.Dessutom levererar reningsverket vatten till fiskförädlingsindustrin.– De tar inte allt vatten härifrån, men mycket. Det är lite svårt ibland med de toppar som blir när de tar ut vatten, men vi har ett bra samarbete.Problemet består i att behålla trycket i vattensystemet när stora uttag görs. Hasse Skaag berättar att äldreboendet Annagården ligger högst i systemet medan fiskförädlingen lägst.– Vi har 4,5 kilos tryck ut i systemet och på äldreboendet har de runt 2. När det blir stora uttag är det svårt att hålla trycket uppe i äldreboendet.Lite som när någon spolar i toaletten samtidigt som man duchar där hemma, alltså. Men Hasse Skaag menar att samarbetet med fiskförädlingen, och också Skarven som tar 10 kubikmeter vatten vartannat dygn, är bra.– De brukar ringa och fråga om de får ta lite mer. Passar det är det oftast inga problem.Testar vattnetNär nu anläggningen, renoverad och klar, varit i bruk en tid ska elddopet genomföras. Nästa vecka ska ÅMHM komma och ta prover. Hasse Skaag låter en aning nervös, men samtidigt säker på att de åtgärder som genomförts ska göra att man kan konstatera att Föglös vatten numer håller en saltnivå som är bra.– Budget för arbetet ligger på 31.000 euro. Nu håller vi på att titta på nästa steg, det ska vara på plats 2019.Innan vi lämnar reningsverket och Hasse Skaag konstaterar han:– Nu hoppas vi på nästa veckas saltprover.

Jonas Bladh