Ett varmare klimat skapar längre gröna perioder och ökad fuktighet, vilket gör att fästingar trivs bättre och längre på våra breddgrader.

– Fästingpopulationen ökar och det dyker upp flera bakterier och parasiter som kan spridas till människan, säger Per-Eric Lindgren, professor i medicinsk mikrobiolog vid Linköpings universitet, som tidigare den här veckan föreläste på Åland.

Bakgrunden till besöket är Linköpings universitets långa samarbete med Borreliagruppen på Åland, som bland annat resulterat i flera samarbetsprojekt, doktorsavhandlingar och ett 40-tal internationella publikationer.

Nya patogener

Till de patogener, som inte är nya men som börjat diagnosticeras betydligt oftare i Norden under de senaste decennierna, hör bland annat parasiten Babesia och bakterierna Neoehrlichia och Spiroplasma.

Peter Wilhelmsson, docent i mikrobiologi vid Linköpings universitet, förklarar att ett varmare klimat öppnar upp för såväl nya fästingarter som patogener.

– Där det finns värddjur finns det fästingar men de sjukdomar vi ser här är i dag inte samma som i USA eller Afrika.

Per-Erik Lindgren påpekar samtidigt att det antagligen finns ett stort mörkertal. Symtomen från Babesia, Neoehrlichia och Spiroplasma liknar delvis de som uppstår vid borrelia, och fram tills nyligen har det inte funnits tillräckligt bra metoder för diagnostisering.

– Vi vet att ungefär 30 procent av alla fästingar har borrelia och blir du biten av en sådan är risken två procent för att du får infektionen. För de nya patogenerna vi diskuterat i dag är risken ännu lägre.

Viktig diagnos

Samtidigt är det viktigt att kunna ställa rätt diagnos, framhåller Marika Nordberg, infektionsläkare och forskare vid ÅHS, och Malin Lager, biomedicinsk analytiker och forskare på laboratoriet vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.

– Den största risken för allvarlig infektion är om man har dåligt immunförsvar. Då kan infektionen bli allvarlig, säger Marika Nordberg.

– Ofta blir patienterna bra efter behandling, men är det en ovanlig patogen kanske klinikerna inte har möjligheter och verktyg för att ställa rätt diagnos, säger Malin lager.

Nellie Carlströmer Berthén, biomedicinsk analytiker och blivande doktorand på Bimelix, säger att såväl Babesia som Neoehrlichia och Spiroplasma hittats i åländska fästingar i samband med fältstudier på Åland.

– Det är viktigt att veta vad som finns i våra fästingar så att vi vet vad som kan dyka upp i patienterna.

– Ju mer kunskap, desto bättre behandling kan vi ge, tillägger Marika Nordberg.