Vi äntrar båten, en Targa-33, och välkomnas glatt av franska bulldoggen Stella samt minst lika glada äkta paret Petra och Paul Eriksson med sonen August, 10 år. Med van hand sätter Paul Eriksson kurs från Postbryggan i Eckerö mot Enskär i Signilskärarkipelagen.Under färden i bekväma marschfarten 28 knop berättar Petra Eriksson med en eldsjäls entusiasm om Eckerö båtförenings ambitioner vid den gamla sjöbevakningsstationen.2009 försvann de sista permanenta sjöbevakarna från Enskär, kvar finns många byggnader, ett ännu verksamt radartorn och öns ovanligt rika historia.Det var för två år sedan båtföreningen tog över på Enskär när man säkrade ett tioårigt arrendeavtal med landskapets fastighetsverk.– Vi har ambitioner, drömmar och framtidstro för Enskär, men samtidigt vill vi hålla allt på en hanterbar nivå, säger Petra Eriksson.De gamla bodarna, förråden och andra byggnaderna på Enskär håller sakta, inom ramarna för ett Leaderprojekt, på att omvandlas till ändamålsenliga utrymmen för gäster. Nymålade fasader skiner ikapp med ett nytt grillhus med en utsikt som slår det mesta. Och Paul Eriksson har till gästernas stora förtjusning snickrat till en alldeles ny fiskrök.– Och i den gamla verkstadsboden har vi installerat två mulltoaletter, något som uppskattas högt av besökare. Vi kommer också att öppna ett minimuseum med fotografier och artefakter från Enskärs historia.Under konversationen glider paret Eriksson ofta in på hur tacksamma man är över gästernas omvårdnad av stället.– Vi måste ge en stor eloge till alla som kommer hit, de är otroliga på att hålla ordning efter sig och verkar bry sig om ön, det är vi tacksamma för, säger de.MänniskoskelettGästhamnen som rymmer uppemot 20 båtar, beroende på båtstorlek, är helt avgiftsfri om man bara vill stanna över dagen. Ska man övernatta kostar det 20 euro. Sommarens gäster har till största delen bestått av svenska och finska båtar.– Men vi har haft långväga gäster från Tyskland och Schweiz också, flikar Paul Eriksson in.Två av projektets andra entusiaster, Johan Hilander och Caroline Hilander säger att sjöbevakningshistorien och krigshistorien vid Enskär lockar hit många intresserade.– Här stod en stor artillerikanon tidigare, men den sprängdes slutligen bort efter kriget, säger de och visar en enorm krater full av stål- och betongrester.1995 hittades ett människoskelett på Enskär, arkeologer konstaterade att efterlämningarna daterade sig ungefär 180 år bakåt i tiden. Den händelsen har fått ge namn åt vandrigsleden som nu kallas ”Skelettstigen”. Det finns fler vandringsstigar på ön, bland annat till den gamla lotsstationen ”Heligman”, i folkmun kallad ”Hellman”, på den södra udden.FramtidsvisionerSom det ser ut just nu hyr man också ut rum i den gamla stationsbyggnaden till bland andra trollingfiskare och andra intresserade grupper. Framtidsvisioner saknas dock inte.– Tänk vilket perfekt ställe det här vore för någon form av barnkollo, eller varför inte ett skrivarläger, säger Petra Eriksson med en drömmande blick.Pådrivarna från Eckerö båtförening har sedan de tog över fixat, donat, byggt och transporterat ut stora mängder nya sängar och annan materiel till de åtta gästrummen i stationsbyggnaden.– Madrasserna kommer faktiskt från Park hotell när de renoverade där. De är fräscha och i jättefint skick.När båtklubben efter att arrendeavtalet hade tecknats kom till Enskär var det igenvuxet, smutsigt och slitet.– Nu börjar det se fint ut igen, vi vill så gärna att stället ska leva kvar och vårdas ömt.Vem som än vill komma till den forna sjöbevakningsstationen är välkommen. Här kan man söka skydd i grillstugan, få sig en kopp kaffe eller ta ett bastubad. Den gamla badstugan har av experter fått epitetet ”världens bästa bastu”, något som alla inblandade också intygar stämmer.PotatisbäddBland sevärdheterna på Enskär finns förutom bruksföremål också en gammal sjömina. I farvattnen kring ön ligger ett stort antal skeppsvrak som lockar till sig mängder av dyklag om vårarna. Längs vägen upp till stationsbyggnaden stoltserar ett jätteankare som bärgats ur havet med hjälp av helikopter.Nere vid stranden, invid bastun, har tioåriga August Eriksson en alldeles egen potatisodling i en tjock bädd av ilandfluten blåstång.– Vi har nog aldrig smakat på bättre potatis, säger Enskärs besättning från Eckerö båtförening unisont.

Peter Pussinen