I slutet av juni i år lämnade Anthonio Salminen in en anmälan till landskapsregeringen mot företaget Jysk. I den skriver han att företaget bedriver näringsverksamhet i strid med tillståndet i och med att man fakturerar, lämnar ut varor och ger ut kvitton i huvudsak på finska.
I mitten på augusti svarade landskapsregeringen på anmälan där man bland annat konstaterade att Jysk under sommaren 2018 upplysts om bristerna gällande tillståndsbeslutets villkor. Landskapsregeringen har också den gångna sommaren varit i kontakt med företaget i samma ärende.
”Jysk har genast då bristerna uppdagades vidtagit åtgärder för att avhjälpa dem. Då det gäller kvittona har Jysk meddelat att de gör en omfattande systemförändring som förväntas bli klar i slutet av nästa år eller i början av år 2021”, avslutar LR i sitt svar till Anthonio Salminen.
Två vägar att välja på
Enligt Anthonio Salminen måste språkskyddet betyda mer än så.
– Om man bara låter det här passera kan allt fler företag göra på samma sätt, det ger en passiv signal när landskapsregeringen inte vidtar fler åtgärder än de gör, säger han.
Vilken typ av åtgärder efterlyser du av landskapsregeringen?
– Eftersom problemet med finska kvitton pågått i över ett års tid anser jag att man bör fatta ett beslut där Jysk får en viss tid på sig att åtgärda problemet. Säg att de får tre månader på sig, annars upphör näringsrätten att gälla.
Det finns, enligt Anthonio Salminen, två vägar för landskapet att gå.
– Antingen gör man som jag just beskrev, eller så måste man i skyndsam ordning ta initiativ för en lagändring. Om dagens lag inte ger landskapsregeringen möjlighet att återkalla näringsrätten är det direkt oansvarigt att inte initiera en lagändring, säger han.
Begränsade möjligheter
Kansliminister Nina Fellman (S) säger att svaret från Jysk är just att de inlett en process med en systemförändring och att man från landskapsregeringen för en ständig diskussion med företaget i frågan.
– Man kan ha viss förståelse för att en förändring i kassasystemet hos ett företag som fungerar i stora delar av världen tar lite tid.
Har landskapsregeringen en möjlighet att ge exempelvis en tremånaders tidsfrist för att sedan upphäva näringsrätten om ett företag inte efterlever villkoren?
– Vi hade en uttömmande diskussion om det här i somras. Vi konstaterade då att vi bedriver en process där vi försöker få till förändringar. Men vi har begränsade möjligheter och verktyg att införa sanktioner av det slaget.
Förändring i lagstiftningen?
Angående eventuella initiativ för att få en ändring i lagen menar Nina Fellman att det är en diskussion alla partier behöver föra inför valet.
– Näringsrätten finns av en enda orsak som jag ser på saken, och det är just språkskyddet. Man behöver bland annat fundera över huruvida det är förenligt med konkurrenslagstiftningen. En förändring i lagstiftningen kräver att två tredjedelar av lagtinget tycker likadant, och dit är det inte alltid lätt att komma, säger hon.
Rättsakskunnige Raine Katajamäki vid landskapsregeringen säger att utgångspunkten alltid är att villkoren som är fogade till beslutet om näringsrätt, ska följas då tillståndet träder i kraft.
– Vissa brister uppdagades i fjol somras och då vidtog vi de sedvanliga åtgärderna att informera om reglerna samt vad som behöver korrigeras. Vissa åtgärder hade en omedelbar effekt medan frågan om kassasystemförändringarna kommer att ta en viss tid.
Vilka verktyg finns det för landskapsregeringen att sanktionera företag som inte uppfyller villkoren?
– Generellt sett är det första steget alltid att informera om bristerna. Genom en dialog och information ska man försöka förmå tillståndsinnehavaren att agera i enlighet med villkoren. 
I praktiken finns det alltså inget att göra utöver att informera och försöka få tillståndsinnehavaren att följa villkoren?
– Det är de åtgärderna vi har lagstöd för, ja.

Peter Pussinen