Lagtinget antog på fredagen förslaget till ändringar i landskapslagen om studiestöd (se faktaruta). Ett ändringsförslag från Liberalerna och en åtgärdsuppmaning från Socialdemokraterna och Hållbart Initiativ, som ytterligare ville sänka studiestödet och höja bostadsbidraget, röstades bägge ner.

Ledamot John Holmberg (Lib) föreslog i en reservation mot lagförslaget att studiestödsnivåerna för gymnasialstuderande som bor hos sina föräldrar skulle sänkas ytterligare, för att synkronisera med införandet av kostnadsfri utbildning vid yrkesgymnasiets första årskurs och samtliga årskurser vid Ålands lyceum.

Införandet skulle öka landskapets utgifter med 260.000 euro för hela läsåret 2023/2024.

En sänkning av studiestödet som enligt Holmberg skulle vara i linje med studiestöden i riket skulle inneburit att 17-åringar skulle få 43 euro per månad, i stället för 137 euro, och 18-åringar 45 euro i stället för 222 euro.

Detta skulle enligt förslaget ha minskat landskapets utgifter med 260.000 euro under höstterminen 2023 och med 455.000 euro under hela 2024.

Med understöd av vice talman Katrin Sjögren (Lib) gick förslaget till omröstning, men vann enbart stöd från den liberala lagtingsgruppen och Anders Eriksson (ÅF). Ledamot Stellan Egeland (Ob) avstod från att rösta, och med 19 ledamöter emot ändringsförslaget godkände lagtinget i stället utskottets ursprungliga betänkande.

Ingen bostadsbidragsutredning

Ledamot Simon Holmström (HI) föreslog under ärendets första behandling att lagtinget skulle godkänna en åtgärdsuppmaning om att utreda lösningar för bostadsbidrag under sommarmånaderna.

– Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att utreda lösningar för att komma till rätta med den ojämlika situation som åländska studeranden utanför Åland befinner sig i då de inte har rätt till bostadsbidrag under de studiefria sommarmånaderna, löd uppmaningen, som understödd av ledamot Alfons Röblom (HI) gick till omröstning.

14 ledamöter röstade emot att ge uppmaningen till lagtinget, medan Socialdemokraternas och Hållbart Initiativs sex närvarande ledamöter röstade för.

Den liberala lagtingsgruppen och Anders Eriksson avstod från att rösta, och förslaget till uppmaning förkastades.

”Bidragslinje deluxe”

I ett replikskifte mellan John Holmberg och Nina Fellman (S) ifrågasatte Holmberg hur en höjning av det totala bostadsbidraget skulle bekostas.

– Vi ser det som ett vägval där man antingen går in för ökade bidrag eller en linje där det lönar sig att arbeta och studera och där bidragsdelen är en bas, en del av en möjlig totalinkomst för den studerande. En höjning av inkomsttaket sporrar till arbete, inte minst under sommarmånaderna, och ger den studerande mer pengar i plånboken.

Han tillade:

– Vill Socialdemokraterna och Hållbart Initiativ hellre rikta pengarna till utökade bidrag, eller ha både ökade bidrag och höjt inkomsttak så att man får en bidragslinje deluxe? Där finns en motsatskonflikt och det skulle bli dyrt och knappast sporra till arbete.

Nina Fellman svarade att Liberalernas förslag till ytterligare nedskärningar av studiestödet fokuserade på pengar och missade syftet i utbildningsreformen.

– Syftet är att ha en befolkning som är väl utbildad och att studerande ska ha råd att studera och inte förutsätts arbeta ihjäl sig medan de skaffar den utbildning som samhället behöver att de har. I dag har vi en otillfredsställande situation där många studerande inte klarar av sina bostadskostnader under studietiden.

Senare i replikväxlingen tillade hon:

– Jag tror inte att de åländska studerandena känner igen sig i ledamot Holmbergs beskrivning av att de lever i någon sorts deluxevariant med ett överflöd av bidrag. Jag tycker det är tråkigt att Liberalerna inte pratar om innehållet i politiken och vad vi behöver satsa för att vi ska ha en befolkning som inte behöver bränna ut sig för att samhället inte ställer upp med pengar.