Det är nu fem år sedan stormen Alfridas ödeläggelse av de åländska skogarna. Det har varit intensiva år för alla verksamma inom skogsnäringen med uppredning och tillvaratagande av stormvirke, återplantering och tillvaratagande av granbarkborreskadat virke.

Nu har tid kommit för eftertanke. Hur ska vi gå vidare? Måste vi ändra på våra skogsbruksmetoder för att anpassa oss till verkligheten med klimatförändringar och de utmaningar som det medför för hela skogsnäringen

Strax före stormen 2019 hade de skogliga organisationerna tagit nya grepp för den framtida skogsstrategin. Ett nytt skogsprogram hade godkänts av landskapsregeringen, riksskogstaxeringen var klar med pinfärska siffror över de åländska skogstillgångarna och många skogsägare hade fått nya skogsbruksplaner. Dessa program, planer och siffror blev nu gamla över en natt den 2 januari 2019.

Ålands skogsvårdsförening beställde 2023 en lönsamhetsutredning av konsultföretaget Tapio som mynnade ut i rapporten ”Lönsamt och klimatsmart åländskt skogsbruk”. Syftet var bland annat att presentera åtgärder för att hitta lösningar för att anpassa skogsbruket till följderna av klimatförändringen i ett åländskt sammanhang.

Man kunde konstatera att Åland är speciellt utsatt med tanke på klimatförändringen och att detta kommer att leda till ökade skogsskaderisker i framtiden. Klimatförändringen har också lett till försämrade förhållanden vid uttransport av virke från skogen.

En annan slutsats i rapporten var föga förvånande var att våra virkespriser ligger långt efter rikets och att vi måste ha en kostnadseffektiv skogsvård för att nå lönsamhet i stort.

De åländska skogarna har åter igen inventerats och resultaten kommer att presenteras under detta år. Skogsägarna har nu också fått en gemensam portal där de kan gå in och se på sina skogsfastigheters olika data. Skogen och skogsfrågor hamnar alltmer i fokus både i riket och inom EU emedan de varit mera i skymundan på Åland. Skogen hoppas vi ändå ska få en mer framträdande roll de närmaste åren också här på Åland när var och en av oss insett dess betydelsefulla roll för att minska koldioxiden och främja biologisk mångfald.

Klimatförändringarna är ett faktum och visar sig till att börja med genom torra somrar, blöta höstar och hårda stormar. Det första offret är granen som genom sitt ytliga rotsystem och stor vindfång lätt blåser omkull, än värre är granens känslighet för torka som stressar träden och gör dem till ett tacksamt byte för granbarkborren.

Man kunde säga att vi nu är i en omställning av den åländska skogen som faktiskt började redan 2018 då vi hade den första riktigt torra sommaren. Sedan dess har de gamla granskogarna på ofta lite för karg mark fått ge vika och ersätts så småningom av en betydligt mera lövdominerad skog, samma effekt har alla Alfridaluckor.

Vi behöver en ny skogspolitik som utformas mot ett klimatsmart och lönsamt skogsbruk. Det handlar om en politik som fortsättningsvis tar hänsyn till ett hållbart skogsbruk med en lagstiftning anpassad till omvärlden och de förändringar som skett. Då behövs också tillräckliga resurser till myndigheterna för frivilligt skydd av skog, tillsyn, stödsystem och utredningar.

Vi behöver uppnå ett gemensamt mål för att ta hand om våra skogar och främja ett miljövänligt, lönsamt och långsiktigt skogsbruk.