Ålands landskapsregering har utfärdat en ny naturvårdsförordning i syfte att bevara åländsk natur och för att uppnå EU:s målsättningar inom art-och habitatdirektiv samt fågeldirektiv. Den förra naturvårdsförordningen är från 1998. Den fick dock mindre ändringar 2002, och är därför i stor utsträckning inaktuell. Sedan 1998 har flera arter som då var väldigt vanliga och inte var i behov av något skydd gått kraftigt bakåt. I dagsläget riskerar de till och med utrotning. Några arter som då var sällsynta har dock ökat och behöver inte längre ett lika starkt skydd.
”Det är ett stort och viktigt steg för att säkerställa att vår unika miljö bevaras för våra barn och barnbarn”, säger naturvårdsintendent David Abrahamsson i ett pressmeddelande.
Havsörn skyddas inte
Bland de arter som inte längre klassas som särskilt skyddsvärda, utan bara fridlysta, finns havsörn, sångsvan och trana vilka alla har ökat i antal sedan 1998. De arter som fått ett lagskydd är bland annat ängsnätfjäril och majviva. De biotoper som numera har ett lagskydd är bland annat bäckar och bandtångssamhällen, som är viktiga för ekosystemtjänster.
Att en art är fridlyst, eller särskilt beskyddad, behöver inte innebära totalt stopp för olika projekt. Däremot måste den som utför projektet i fråga vara säker på att artens livsmiljö inte påverkas på ett sådant sätt att arten riskerar att försvinna.
Neah Laine (prao)
