När Jomalabon Robert Vickström lämnade Åland för arbete inom Europaparlamentet hamnade han först hos SFP-parlamentarikern Nils Torvalds innan han för två och ett halvt år sedan fick anställning som parlamentsassistent hos den svenska KD-politikern Sara Skyttedal.

I staben kring hans arbetsgivare jobbar tre stycken så kallade MEP-assistenter i parlamentsbyggnaden i Bryssel. En byggnad där samtliga 705 ledamöter har sina kontor.

– Tre assistenter, eller politiskt sakkunniga, är en ganska vanlig storlek på ett kontor här nere, och Sara har en praktikant under de flesta terminer. Det är även en typisk fördelning att en assistent hjälper ledamoten med arbetet i ett särskilt utskott, säger Robert Vickström när Ålandstidningen hälsar på under ett plenum i franska Strasbourg.

Ålänningens arbetsgivare Sara Skyttedal sitter i tre utskott, industriutskottet, utskottet för medborgerliga rättigheter och friheter samt utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Robert Vickström koncentrerar sitt arbete på frågor som rör sysselsättning och sociala frågor.

– Det är ett av de större utskotten där det sitter 55 ledamöter, och i många fall är EU-initiativen som bereds där besvärliga ur Saras, KD:s och Sveriges perspektiv. Det finns en ganska stor nordisk samsyn om att närhetsprincipen borde respekteras bättre och att ny EU-lagstiftning om bland annat minimilöner hotar särskilt de svenska och danska arbetsmarknadsmodellerna, säger Robert Vickström.

Kristdemokraten Sara Skyttedal sitter med i EPP-gruppen (The European People’s Party) vilken är den största politiska gruppen i EU-parlamentet. Där sitter hon just nu på posten som vice gruppledare i sysselsättningsutskottet.

– Min arbetsuppgift är att hjälpa ledamoten att få största möjliga genomslag för den politik som hon och partiet gick till val på våren 2019. Jobbet underlättas om jag vet hur hon typiskt resonerar i olika frågor, och eftersom ledamoten inte kan vara på flera platser samtidigt ingår det ibland i jobbet också att företräda henne i mindre viktiga, tekniska möten. Eftersom kontoren är ganska små, och arbetsuppgifterna ganska många, kan det som assistent bli ganska många bollar i luften, säger Robert Vickström i en förenklad förklaring vad jobbet går ut på.

Arbetsveckorna kan variera mycket i tempo men tisdagar, onsdagar och torsdagar är ofta mötestunga dagar för både ledamöter och assistenter. De flesta mötena sker i Bryssel medan de flesta plenumbesluten tas i franska Strasbourg ungefär en gång i månaden. Robert Vickström förklarar en typisk månad i parlamentet som en trestegsraket.

– Först träffas utskotten under utskottsveckorna och diskuterar och röstar om förslag till lagstiftning som Kommissionen presenterat, eller som parlamentet tycker att Kommissionen borde presentera. Sedan träffas de politiska grupperna och tänker till om det som kommit från utskotten. Sedan kommer plenumveckorna som nästan alltid är i Strasbourg, då det ofta är många voteringar och ändringsförslag läggs fram med kort varsel, säger han.

Inför utskottsmötena i Bryssel hjälper parlamentsassistenterna till att förbereda underlag för kommande beslut. En stor del av arbetet går därför ut på att träffa så kallade lobbyister för att sätta sig in i de aktuella frågorna.

– Det är ofta nödvändigt att prata med lobbyister för att på kort tid förstå ett tekniskt lagstiftningsförslag, säger Robert Vickström som även kan snappa upp nyheter via dessa intressenter.

– Och för att balansera upp det hela träffar man naturligtvis lobbyister som tycker olika. Då får man förhoppningsvis en så rättvisande bild som möjligt av verkligheten, säger Robert Vickström.

Lobbyisterna kan till exempel bestå av representanter för regeringar och näringsliv samt olika fackförbund.

Under arbetsveckorna har Robert Vickström daglig kontakt med sin ledamot.

– Är det en mötesspäckad dag skickar vi många chattmeddelanden men vissa dagar finns det inte så mycket som behöver stämmas av, säger han.

Under Ålandstidningens besök arbetade Robert Vickström bland annat med ett ärende där Sara Skyttedal varit ansvarig förhandlare i industriutskottet inför en kommande omröstning i plenum. Det handlade om EU:s nya f-gas-förordning, det vill säga regelverket för gaser som man tillsatt fluor i och som används som bland annat isolering och köldmedium i värmepumpar.

F-gaser är dock även kraftfulla växthusgaser vilket gör att EU har på sin agenda att fasa ut denna typ av gaser.

– Jag har pratat med representanter för både de som vill att f-gaser ska tillåtas en längre tid i industrin, och de som tycker att de borde fasas ut omedelbart. Resultatet av förhandlingarna blev en kompromiss som de flesta partigrupperna nog kommer rösta för i plenum, och som därför blir parlamentets position i de kommande förhandlingarna med medlemsländerna säger Robert Vickström.

– Det är värt att komma ihåg när debatten och retoriken går hög. Vardagen i parlamentet består av sådana kompromisser.

Även om den största delen av jobbet inom EU sker i Bryssel är det i Strasbourg som Europaparlamentets viktigaste beslut klubbas. Runt en gång i månaden packar ledamöternas kontor ner alla dokument som behövs och reser iväg 500 kilometer – ofta med chartrat tåg – för att stifta lagar.

Den ofta kritiserade månatliga flytten till Strasbourg kallas av många för Cirkus Europa såväl på grund av de kostnader som den medför som den logistiska utmaningen. Även om mycket av lagstiftningen är väl förberedd i Bryssel är det i Strasbourg som besluten tas.

– Det kan vara stor dramatik och ibland pågår förhandlingarna ända in i det sista. Cirkus Europa får man ta för vad den är. Det vore bäst om den upphörde, men fram tills dess får man gilla läget och Strasbourg är en fin stad som är ganska olik Bryssel, säger Robert Vickström

Fyradagarssejouren i Strasbourg inleds alltid med att under den första dagen rösta om vad man ska rösta om de kommande dagarna. Under Ålandstidningens besök i parlamentsbyggnaden i den franska gränsstaden klubbades en hel del nya lagar.

– Bland annat om regelverket för kolupptag från mark och jord- och skogsbruk, och parlamentets ståndpunkt om hur energieffektiva byggnader ska vara. Men den här gången var det ingen större dramatik, noterar Robert Vickström under den tredje dagen.

Robert Vickström bedömer att hälften av hans arbetsspråk är på svenska. Sedan är det engelska som gäller.

– Jag försöker lära mig franska men det finns väldigt få situationer där man inte kan göra ett bra jobb genom att inte förstå franska. Det ska vara att beställa lunch i kantinen då, säger Robert Vickström med ett skratt.

Till jobbet hör ett stort utbyte mellan parlamentsassistenterna där man har möjlighet att både skaffa sig och delge andra information om ett aktuellt ämne. Men man träffas också i sociala sammanhang.

– Det är livligt umgänge mellan assistenterna i huset både under och efter arbetstid. Bryssel är som en studiestad, som de flesta i EU-svängen har flyttat till lite varstans ifrån, och det råder ingen brist på mingel. Som ny i staden är det nog klokt att gå på många sådana och fylla telefonboken, noterar Robert Vickström.

Robert Vickström bor i centrala Bryssel och fick inför sin flytt till Bryssel ofta frågan om hur bostadsmarknaden ter sig i den belgiska miljonstaden.

– Det är lätt att hitta lägenhet i Bryssel då staden har en väldigt fri hyresmarknad. Det är nog det lägsta hindret för den som vill flytta till EU-bubblan, säger han med ett nytt skratt.

I juni 2024 är det på nytt dags för val till EU-parlamentet där nya ledamöter väljs in för en femårsperiod. I juli nästa år går kontraktet ut för Robert Vickström i hans nuvarande anställning.

– Det är den anställningstryggheten man har som assistent. Men så ska det ju vara i politiken, säger Robert Vickström.

Och nya hemstaden gillar han.

– Som många andra hade jag dålig koll på Bryssel före jag flyttade hit, och det var en stor kontrast från Jomala. Men som många andra har jag blivit ganska förtjust i staden, säger Robert Vickström.