På polisens avdelning för korttidsförvaring finns de så kallade fyllecellerna. Och det är också dit ambulanspersonalen ibland tvingas föra personer som nekats akut psykiatrisk vård. Ofta är personerna påverkade av alkohol eller narkotika, och kommer till polisen för att nyktra till. Men även personer som är helt nyktra kan hamna i fyllecellerna eftersom det inte finns några alternativ.
– En psykiskt sjuk människa ska inte vara hos polisen, och det händer inte alltför ofta. Det handlar om enstaka fall, säger polismästare Maria Hoikkala.
I de fall det hänt kan hon dock inte säga om personerna först nekats psykiatrisk vård.
Stort ansvar på polisen
Polisen kan hålla personer i förvar på basen av tvångsmedelslagen eller polislagen, till exempel om personen inte kan ta vara på sig själv, eller är en fara för sig själv eller någon annan.
– Det finns strikta regler för hur och vem vi får förvara. Vi måste alltid ha en laglig grund för att göra det.
Om en person är självdestruktiv kan man göra bedömningen att det är bättre att förvara personen hos polisen än att låta personen åka hem.
– Just i den situationen kanske det är bättre att man är under övervakning hos polisen. Vi har ett bra samarbete med ambulansen, och är också i kontakt med psykiatrin.
Vad kan ni ge en sådan person för vård?
– Vi övervakar med kameran. Om vi misstänker att personen behöver läkarvård tar vi kontakt med ambulansen.
– Vår personal är inte vårdutbildad. Det är också lite problematiskt när det gäller de som är kraftigt berusade. Ett ganska stort ansvar sätts på den som övervakar.
Liksom Petter Westerberg anser Maria Hoikkala att det skulle vara bra om det fanns tillnyktringsställen dit räddningsmyndigheterna kunde föra påverkade personer som i övrigt inte är aggressiva.

Sandra Widing