Som Ålandstidningen skrev i går klandrades ämbetsverket av diskrimineringsombudsmannen (DO) då ett samkönat par förvägrades vigsel på grund av vigselförrättarens trosuppfattning. Efter DO-anmälan förlikades parterna.
I dag berättar en av kvinnorna om händelsen, och förhoppningarna inför framtiden, för Ålandstidningen.
Redan i inledningen av samtalet betonar hon att det på inget vis handlar om att framstå som ett offer.
– Jag vill vara tydlig med det, främst vill jag att det ska framkomma att det lönar sig att anmäla sådana här orättvisor. Det behöver synliggöras att det fortfarande ser ut så här i delar av samhället, säger hon.
”Aldrig haft någon sådan där”
Historien tog sin början när kvinnan och dennes sambo skulle boka en vigseltid genom ett telefonsamtal till Magistraten vid Statens ämbetshus. 
– Jag fick tala med vigselförrättaren som frågade vad min man heter, då jag förklarade att det var en kvinna blev personen i andra änden tyst ett tag, så jag förstod att något var fel, säger hon och fortsätter:
– Jag undrade om det var ett problem, men fick inget svar trots att jag upprepade frågan. Till slut fick jag svaret att ”Jag har aldrig haft någon sådan där”.
När kvinnan undrade vad vigselförrättaren menade hänvisades hon i stället till tingsrätten som också har vigselrätt.
– Det framgick med all önskvärd tydlighet att problemet handlade om att vi var ett samkönat par, säger hon.
Viktigt att synliggöra
Kvinnan som vid det här laget blev mållös kände sig kränkt av behandlingen.
– Det är ju ett otroligt nedvärderande av människor att bli bemött på det viset, säger hon.
Fallet har bland annat lett till att personen inte längre har vigselrätt och landshövding Peter Lindbäck har i egenskap av chef för myndigheten bett paret om ursäkt. Vid Statens ämbetsverk har man också vidtagit åtgärder för att kartlägga hur likabehandling bäst kan uppnås i deras verksamhet.
– Det tycker jag är jättebra, det var också vad jag hoppades att anmälan skulle leda till. De här frågorna måste uppmärksammas så samma sak inte kan hända igen, säger kvinnan.
Prideveckan är aktuell på Åland just nu, vilken är den största okunskapen och fördomen i hbtq-frågor som ännu behöver upplysas om?
– Som jag ser på saken är det viktigt att synliggöra och normalisera hbtq-personer. Det finns också många som är positivt inställda till den gruppen som tänker och tror att vi kommit så långt i de frågorna, att det inte är så svårt längre. Det har det förvisso, men vi har inte kommit längre än att vi fortfarande år 2019 kan vägras vigsel.
Mycket tacksamma
Kvinnan vill understryka att hjälpen från såväl den åländska, som den finländska diskrimineringsombudsmannen, har varit fantastisk.
– Det är otroligt att dessa myndigheter finns och att hjälpen är gratis. Det är vi mycket tacksamma för.
Hur har ni som par tagit emot landshövdingens ursäkt?
– Den har vi tagit emot och accepterat, vi har förlikats i ärendet och lagt det bakom oss. Vi vill bara att folk i allmänhet ska bli varse om att det ännu finns människor som inte är välvilligt inställda till samkönade par. Det är av största vikt att vi inte lutar oss tillbaka och tänker att allt är bra.
Efter det inledande samtalet med vigselförrättaren fick paret kontakt med en annan förrättare som räddade den allra största dagen i många människors liv – vigseldagen.
– Den personen tog sitt ämbete, och vårt ärende, på allra största allvar och vi var jättenöjda över det. 

Peter Pussinen