I går invigdes Åland Pride 2022 med bland annat tal från författaren Carina Karlsson som varit med och skrivit ett manifest för utställningen.

– Den queera historien är allas vår historia. I Ålands hundra år av självstyre behöver vi inkludera alla som har varit och är ålänningar, så görs vår historia hel, säger Carina Karlsson då hon läser ur manifestet.

Utställningen består av sju konstverk och avbildar personer som har haft en stor betydelse för Ålands hundra år av självstyre utifrån ett queerperspektiv.

Vernissagen är startskottet för Prideveckan 2022 som håller på fram till lördag då bland annat Prideparaden drar igång. Regnbågsfyrens verksamhetsledare Sofia Enros är glad över att Pride är här igen.

– Det känns jättebra, vi kommer att ha ett så fint program i veckan, säger hon.

Historierna bakom

Trots att målningarna som ställs ut i Mariehamns stadsbibliotek är färggranna belyser de en ganska dyster historia. Personerna som lyfts fram i utställningen representerar livet på Åland från slutet av 1800-talet tills i dag och har inte alltid kunnat firats med färggranna flaggor. Bredvid målningarna hänger en lista på queerhistoriska årtal. Med på listan finns åren 1894 då homosexualitet kriminaliseras enligt finsk lag och 2011 då transsexualitet inte längre klassas som en psykisk sjukdom.

– Tittar man på den här listan och ser vad som har hänt så är det mycket negativt. Det är många lagar som begränsar livet för HBTQIA-personer, säger Ted Chikasha, utställningsansvarig.

Även om de levt under en svårare tid, är det ändå säkert att säga att de bidragit till vardagen som vi känner till i dag.

– De här människorna har faktiskt kämpat och inte haft det lätt. De är med på listan för de som har påverkat livet för queerpersoner, säger han.

Tillgången till information om de personerna är ändå mycket begränsad.

– Det är väldigt svårt att få fram information om sådant här på Åland eftersom de tystats ner. Queerpersoners berättelser finns inte nerskrivna, de har suddats ut medvetet många gånger och man har sagt att de inte är queer, säger Ted Chikasha.

Långt tankearbete

Det är konstnären och tatueraren Ezgi Johansson som målat porträtten, hon är utbildad konstnär och för henne har samarbetet med Regnbågsfyren varit ett nöje.

– Jag fick utrymme och tid för att skapa och göra min egen grej, vilket är viktigt för mig, säger hon.

Eftersom hon inte varit bekant med Ålands historia tills hon flyttade till Åland förra året har hon ofta varit i kontakt med Regnbågsfyren för att lära sig mer om Ålands historia, vilket lett till att hon lärt känna medlemmarna väl.

– Det är trevlig att känna de här personerna när man kommer till Åland, det här är gänget man vill känna, säger hon och skrattar.

Planeringen för utställningen har pågått ända sedan januari och för Ezgi Johansson är det tankearbetet som har tagit mest tid.

– För att bestämma mig om hur jag skulle måla använde jag mig av min Ipad i ungefär en månad, med den kan jag ändra saker snabbt utan att slösa så mycket papper, säger hon.

– Det låg mycket tankearbete bakom men också mycket om att se hur saker ser ut i verkligheten i jämförelse med en idé, säger hon.

Bland de avbildade personerna fanns två som fastnade extra i minnet för Ezgi Johansson.

– Innan jag började måla såg jag fram emot att måla Joel Pettersson och Henrik Nylund eftersom de också är konstnärer. Jag tittade speciellt mycket på Joel Petterssons uttryckskonstnärliga målningar vilket intresserar mig mycket.

– Jag blev rörd av hans konst, så jag försökte måla hans porträtt så att han skulle se det och gilla det.

Till sist var det ändå porträttet av Valdemar Nyman som gjordes med mest kärlek.

– När man läser om honom är han så kärleksfull och rolig. Han ordnade en massa fester och alla gillar honom så mycket, säger hon.

Utställningen är gratis och går att besöka på Mariehamns stadsbibliotek till den 4 september.