Regeringen i Finland avser att höja farledsavgiften från och med nästa år. Avgiften, som har varit halverad sedan 2015, ska då återgå till det fulla beloppet. Åtgärden vidtas för att balansera de offentliga finanserna och den förväntas öka statens inkomster med 36 miljoner euro per år.

För att trygga försörjningsberedskapen och trafiken året om ändras varken farledsavgifternas prisindelning enligt isklass eller maxgränsen för antalet avgiftsbelagda anlöp (se faktatexten intill).

Kommunikationsministeriet har nu begärt in utlåtanden om förslaget, bland annat av landskapsregeringen.

Två önskemål

Landskapsregeringen inleder sin skrivelse med att konstatera att det är Finland som har behörighet att lagstifta om farleder för handelssjöfarten.

– Men vi har två önskemål, säger Katrin Sjögren

Det ena önskemålet är att Finlands regering, i slutet av mandatperioden, ska utvärdera hur den höjda farledsavgiften påverkat handelssjöfarten och transportsektorn.c

– Det gäller att ta ett helhetsgrepp om situationen, eftersom det även ställs tuffa EU-krav på utsläppsminskningar och miljövänliga bränslen. Det blir ganska hårda bud, och lagstiftning via EU kan man inte påverka i lika höga grad som den inhemska lagstiftningen och farledsavgifterna, säger Katrin Sjögren.

”En livlina”

Det andra önskemålet har att göra med avgiftens maxbelopp. Landskapsregeringen skriver att det är bra att man genom farledsavgiften behåller incitamenten för reguljär trafik och för tonnage som kan röra sig i is. Men man ser det som viktigt att Finlands regering strävar efter att sänka maxbeloppet för passagerarfartyg.

– Rabattsystemet gynnar till stora delar lastsjöfarten. Vi påpekar att man behöver se på passagerarflottan som också är viktig för frakten. Den är en livlina mellan Finland, Åland och Sverige och den är mycket viktig för försörjningsberedskapen i landet.

Men ni när inga stora förhoppningar om att det inte blir någon höjning?

– Nej, jag tror att den båten har gått. Det har varit tydligt från regeringen att det blir så här. Det görs tuffa inbesparingar och effektiviseringar i alla sektorer. Det är så det ser ut, säger Katrin Sjögren.