Sedan 2017 har föreningen Archipelago Pares drivit flera vilt- och miljövårdsprojekt, varav Ådans Vänner på Båtskären är ett.

I Archipelago Pares verksamhet ingår bekämpning av invasiva rovdjur som är ett hot mot markhäckande fåglar och amfibier. Ett sådant rovdjur är mårdhunden, som påträffades på Åland första gången för 50 år sedan och som i dag är den vanligast förekommande predatorn i landskapet.

– Det är svårt att förstå hur många vi har av dem och vilken skada de åsamkar, säger ordförande Lucas Wideman.

Föreningen har med hjälp av landskapsbidrag köpt in en drönare som används som hjälpmedel vid jakten. Tillsammans med en finländsk förening – Skärgårdsnaturens vård- och skyddsförening (SLHSY) – begav man sig under lördagen och söndagen ut för att testa metoden i större skala. Totalt var ett trettiotal personer involverade, och SLHSY hade med sig tre egna drönare som de ville testa i en jaktsituation.

– Träffen i helgen var en kickoff för det här arbetet på Åland, säger Lucas Wideman.

Flera grupper

Deltagarna delades in i grupper, som åkte ut till olika delar av fasta Åland samt Vårdö. Via landskapsregeringen finns nämligen ett samarbete med jaktvårdsföreningar på de platser som utsetts som lämpliga för just den här jaktmetoden.

– Varje grupp har en pilot som kör drönaren, minst en hundförare med en eller flera hundar och sedan några hjälpkarlar som fungerar som passkyttar.

Jägarna riktar in sig på stora vassområden. Där skyddas mårdhunden normalt av den höga växtligheten och av isar som varken håller för jakthundar eller människor.

– Med hjälp av drönaren kan stora områden av besvärlig terräng sökas av på kort tid. Den här metoden ger ett helt nytt verktyg för att kunna komma åt dem i områden där de alltid haft en trygg plats och fått vara i fred.

Kunde komma nära

En värmekamera i drönaren används för att lokalisera djuren som finns i området, och sedan identifieras arten med hjälp av den vanliga kameran. När ett mårdhundspar – för de håller ofta ihop – väl identifierats gör sig hundförarna och hjälpkarlarna beredda. Sedan omringas djuren så gott det går.

– Nästa steg är att skicka upp drönaren igen för att bevaka vart de tar vägen och sedan går hundföraren in. Ofta lyckas hundarna fånga en av mårdhundarna, medan den andra rymmer iväg. Då är passkyttarna viktiga.

Mårdhundarna går inte i ide på vintern, men under den här årstiden befinner de sig tidvis i en slags halvdvala eller vintersömn.

– Vid några tillfällen kunde vi gå fram till dem och avliva dem utan att använda hundar.

Även i staden

Mariehamns stad har tillsammans med Lumparland och Lemland inlett ett eget projekt med mål att minska antalet mårdhundar. Stefan Nordas från samhällstekniska avdelningen var med i helgen, och i söndags testades drönarmetoden också i några områden i Mariehamn.

Snabbt noterades ett par mårdhundar i vassen nedanför Östernäs, inte långt från ett par bostadshus.

– De är nattaktiva och fiffiga djur som lever ganska nära inpå oss, säger Lucas Wideman.

Archipelago Pares ska framöver använda drönaren så mycket som möjligt. I de egna skötselområdena är målet att ha noll invasiva rovdjur.

– Nu när vi vet hur effektiv den här metoden är skaffar vi troligen fler drönare på sikt.

Andra samarbetspartners i helgen var Finlands Viltcentral och Forststyrelsens Helmiprogram mot främmande rovdjur.